Så ska koldioxiden från värmeverket låsas in i berget för gott

Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi inne i testanläggningen som kan avskilja 700 kilogram koldioxid om dagen. Men fullt utbyggd fångar den in lika mycket koldioxid som all Stockholms biltrafik släpper ut, och mer än inrikesflygandet årligen orsakar. Foto: Anders Wiklund/TT

I stället för att släppa ut koldioxiden i atmosfären kan den i framtiden fångas in och lagras i berggrunden. Vid ett kraftvärmeverk i Stockholm testas nu tekniken som kan bli en viktig pusselbit för att nå klimatmålen.

Det kallas för BECSS, eller bio-CCS, och innebär att koldioxid fångas in, skiljs från utsläpp och lagras i marken. Det testas nu i mindre skala vid energibolaget Stockholm Exergi, vilket Ny Teknik tidigare har skrivit om.

I en mindre container ryms testanläggningen där rökgaser från det intilliggande värmeverket körs in genom en kompressor. Koldioxiden separeras från rökgaserna, och på baksidan av anläggningen kommer den rena röken ut som inte bidrar till jordens uppvärmning.

– Den här anläggningen kan avskilja 700 kilogram koldioxid om dagen. Bygger man den storskaliga anläggningen klarar den 800 000 ton per år, säger Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi.

Det är lika mycket koldioxid som all Stockholms biltrafik släpper ut, och mer än de 500 000 ton som inrikesflygandet årligen orsakar.

En sådan anläggning tar ungefär två år att bygga, vilket kräver en stor investering samt miljötillstånd.

– Att fånga in koldioxid kostar ungefär 1 000 kronor per ton. Kostnaden för att samla in utsläppen skulle landa på mellan en och två miljarder kronor årligen, förklarar Fabian Levihn.

”Koldioxidhotell” byggs i Nordsjön

Vid en sådan större anläggning omvandlas den infångade koldioxiden till flytande form och fraktas till permanent lagring i Norge där det redan finns borrade hål för lagring i Nordsjön. I en tidigare artikel har Ny Teknik beskrivit hur ”koldioxidhotellet” ska fungera.

– Där finns en kallad salin akvifär, en porös sten med vatten i, som ligger på 3 000 meters djup. Där pumpas koldioxiden ned och löses i vattnet. På lång sikt mineraliseras koldioxiden och blir helt stabil, förklarar Fabian Levihn.

Läs mer: Världens första koldioxidhotell byggs på norska västkusten

Förutom i Norge finns den typen av lagring tillgänglig i Storbritannien, Nederländerna och på andra håll i Europa. De första åren gäller det dock att hålla koll så att det inte uppstår läckage.

– Ju längre tid du har det lagrat, desto stabilare blir det. Men uppstår det läckage är det under de första 10–20 åren det sker.

Koldioxidlagring lösning för att få nå sista delen i klimatmål

Tekniken finns alltså redan, och är redo att implementeras. Men inte helt utan utmaningar.

– Kostnaden för detta är mindre än svenska koldioxidskatten, och det är billigt relativt mycket annat. Men den största utmaningen ligger i att du väldigt snabbt skapar en kolsänka, och totalkostnaden blir väldigt stor eftersom att det är en väldigt effektiv teknik.

I framtiden kan tekniken vara en av de viktigaste lösningarna för industrier som inser att de inte kan minska sina utsläpp tillräckligt snabbt.

– Inom exempelvis jordbruket är det svårt att nå den sista delen av klimatmålen och sänka mängden utsläpp, då måste man i stället motverka dem. Ofta är den sista mängden koldioxid väldigt dyr att minska, och då betalar många hellre för att suga ut den ur atmosfären.

Efterfrågan på koldioxidavskiljning och lagring ökar

Enligt Stockholm Exergi finns det en efterfrågan för tekniken från internationellt och nationellt håll. Men för att kunna komma i gång måste någon betala för det, enligt Fabian Levihn.

– Det kan vara både industribolag som vill ha det för att de inte kan få bort de sista emissionerna. Det skulle också kunna vara att staten efterfrågar det för att kunna nå de svenska klimatmålen utan att lägga för stor börda på jordbruket.

Läs mer: Svenska utsläppare ett steg närmare koldioxidlagring i Norge

Det kan därmed vara ett sätt att köpa sig tid, då man på det här sättet skulle kunna ta hand om koldioxiden relativt kostnadseffektivt, och flytta utsläppsbördan, förklarar han.

– Vi ser att efterfrågan ökar och att det här är på väg. Anledningen till att vi testar det är att vi vill vara redo om det kommer något skarpt, säger Fabian Levihn.

Testerna vid kraftvärmeverket syftar endast till att undersöka tekniken för att avskilja koldioxiden. Den koldioxid som avskiljs under projektet kommer därför att släppas ut till atmosfären.

BECCS – Bio energy carbon capture and storage

Tekniken kallas för BECCS, vilket står för Bio energy carbon capture and storage. Efter förbränning av biobränslen fångas koldioxiden in ur rökgaserna, komprimeras till flytande form och lagras i underjordiska bergsformationer.

Benämningen BECCS brukar inkludera koldioxidavskiljning från andra processer som använder biomassa, till exempel pappers- och massaindustrin. Det som är gemensamt är syftet att utnyttja egenskapen att växter och träd fångar koldioxid från atmosfären då de växer, för att sedan lagra denna koldioxid permanent. På så vis skapas en så kallad kolsänka.

Källa: Stockholm Exergi

Linda Nohrstedt

Fanny Hällegårdh/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer