"Vi har för duktiga studenter"

"Vi måste satsa på ingenjören" sade utbildningsministern Jan Björklund under en presskonferens på Rosenbad i våras. Han ansåg att intresset för att bli högskoleingenjör var för lågt. För att få fler ungdomar att vilja bli ingenjörer meddelade därför regeringen att man satsar 100 miljoner kronor i Tekniksprånget som handlar om att skapa fler praktikplatser för gymnasieungdomar på teknikintensiva företag.

Samtidigt tycks intresset för att bli just högskoleingenjör öka. Inte minst på Lunds universitet och dess tekniska fakultet Lunds tekniska högskola (LTH).

Andelen förstahandssökande till ingenjörsutbildningarna på LTH har till denna hösttermin ökat med 69 procent jämfört med 2007. Det motsvarar 983 fler sökande visar siffror från Högskoleverket.

Det ökade intresset leder dock inte till fler ingenjörsstudenter på LTH. Tvärtom. Inför höstterminen tvingas skolan skära ned på 100 utbildningsplatser.

- Det känns märkligt eftersom vi i flera år har jobbat för att öka intresset för ingenjörsutbildningarna. Skolans styrelse skakar på huvudet, säger Anders Axelsson och tillägger att neddragningarna bottnar i en moment 22-situation.

- LTH har ett utbildningstak på cirka 5 700 platser. Så många platser ger staten pengar för. Samtidigt är skolan populär. Det höga trycket gör att de som kommer in har höga betyg. Detta i kombination med lågkonjunkturen gör att få hoppar av vilket leder till en överproduktion. Dessutom har det har varit stora årskullar. Med andra ord har vi har för många och för duktiga studenter, säger han.

Allt detta har nu lett till en situation där lärarna går på knäna av överbelastning.

- Vi får inte betalt för det arbete vi gör. Lärarna försöker att undervisa och finnas till för studenterna så mycket det går, men det går ut över forskningen, som är vår stora inkomstkälla. Nu måste vi omprioritera, säger han.

Och ni har sökt mer pengar av staten?

- Ja, vi begär mer studieplatser. Men regeringen har varit kallsinnig. De ser demografiska förändringar framför sig med mindre ungdomskullar. Men för vår del betyder demografin inte så mycket. Den är nog viktigare för mindre orter, säger han.

I media har Lennart Ståhle, stabschef på Högskoleverket, sagt att stora universitet har möjlighet att ta emot fler studenter på eftertraktade utbildningar om de samtidigt skär ned där det är få sökande. Anders Axelsson anser att det är en orealistisk lösning.

- Det skulle bli så enormt många platser som skulle behöva tas bort. En teknikstudent kostar 2,5 gånger så mycket som en humaniorastudent. Dessutom tycker vi att alla fakulteter ska finnas. Det ger ett mervärde, säger han.

I längden kan minskade utbildningsplatser leda till att företag flyttar från närområdet.

- Många företag stannar kvar här i närregionen, bland annat för att vi finns här. Det handlar bland annat om hela Ideon Science Park och Medicon Village. Vi ska förse dessa företag med arbetskraft. Gör vi inte det så kan det mycket väl hända att de flyttar härifrån, säger han.