Tre år efter uppropet #teknisktfel – ”Kvinnor som är utsatta blir trodda nu”

Nära 2 000 kvinnor skrev under teknikbranschens metoo-upprop som kom hösten 2017. Hundratals berättelser vittnade om sexuella trakasserier inom exempelvis byggbranschen, industribolag, it-företag och tekniska lärosäten.

Berättelserna handlade om sexuella inviter från manliga kollegor och chefer, men också nedsättande kommentarer, fysiska övergrepp och en tystnadskultur.

Tre år efter uppropet ser samordningsgruppen för #teknisktfel att medvetenheten om trakasserier mot kvinnor inom teknikbranschen har ökat. 

– Vi känner att frågan flyttats väldigt mycket till att man faktiskt i grunden tror på de kvinnor som blir utsatta för sexuella trakasserier. Det finns en helt annan förståelse för att det är vanligt förekommande och ett strukturellt problem, men något som man inte behöver acceptera, säger civilingenjören Johanna Mannung som är en av initiativtagarna bakom #teknisktfel.

Initiativtagare: Höga chefer har blivit modigare

I samband med uppropet krävde gruppen åtgärder som nolltolerans mot trakasserier, mer informationsinsatser och ökade möjligheter att rapportera övergrepp genom visselblåsarsystem. Man lyfte också fram chefernas ansvar för kulturen på arbetsplatserna.

Initiativtagarna beskriver responsen på kraven som lite ojämn, men att förbättringar kan ses.

– En punkt där metoo faktiskt gjorde en skillnad var att chefernas kostnad för att låta sexuella trakasserier pågå har ökat. Förut var sannolikheten att komma undan ganska stor, nu är det mer sannolikt att man får problem om det tillåts fortgå. Höga chefer har blivit modigare och bättre på att hantera det här, säger Johanna Mannung.

Civilingenjören Jessica Nettelblad, som också ingår i samordningsgruppen för #teknisktfel, lyfter fram att ett fortsatt engagemang bland chefer är nödvändigt.

– Om chefen har en tydlig linje för vad som gäller och försöker skapa ett öppet diskussionsklimat, där man tar upp incidenter och pratar om det, kan man bryta upp en negativ dynamik i tid och skapa en bättre arbetsmiljö, säger hon.

”Fler män vågar säga ifrån”

En annan positiv effekt av uppropet blev att många män generellt fick upp ögonen för frågan.

– Vi ser att det kommit fler män som vågar säga emot, och de gör skillnad. För det här är något där vi behöver ta miljoner myrsteg. Och varje steg som tas av varje person som höjer rösten förändrar så mycket mer än vad man kanske tror i stunden, säger Johanna Mannung.

Men fortfarande finns problem ute på arbetsplatserna. 2019 kom en rapport från Diskrimineringsombudsmannen som visade att 80 procent av 150 tillfrågade it-företag fortfarande hade brister i riktlinjer och rutiner för att stävja sexuella trakasserier.

Undersökningen är bara ett exempel på att mycket återstår att förbättra inom teknikbranschen, konstaterar initiativtagarna.

– Det är många olika saker som behöver göras beroende på hur det ser ut på arbetsplatsen. Här behöver chefer ta ett större ansvar och se var de befinner sig nu och vad nästa steg är för att utveckla arbetsmiljön i grupperna, säger Jessica Nettelblad.

Gruppen hoppas på mer lokalt engagemang

Gruppen bakom #teknisktfel har genom åren fortsatt att föreläsa och bilda opinion för att uppmärksamma och förebygga sexuella trakasserier, men det intensiva arbetet med metoo-uppropet har klingat av.

– Vi i gruppen har haft en koordinerande roll, mer som en gräsrotsrörelse, och vi hoppas att det kommer nya initiativ ute på arbetsplatserna. Här kan man få hjälp av oss att komma igång med de frågor man vill lyfta, säger Jessica Nettelblad.

Johanna Malmung ser också ett behov av ett bredare och mer lokalt engagemang.

– Det finns många steg kvar att ta. Metoo-uppropet var ju ett elefantkliv framåt i själva synliggörandet av sexuella trakasserier på arbetsplatser men det finns fortfarande otroligt mycket att göra.