Teach for Sweden: Bättre utbildning med ingenjörer i skolan

Det råder stor brist på behöriga lärare inom ämnena matematik, teknik och NO. Teach for Sweden vill vara en del av lösningen genom att rekrytera unga ingenjörer med goda ledaregenskaper till att bli högstadielärare på skolor med stora utmaningar.

- Vi har en lärarkår som saknar tillräcklig utbildning i de här ämnena och få sökande till utbildningarna. Med sjunkande skolresultat behövs det att många faktiskt vill bli lärare - och det är där vi kommer in. Våra kandidater har redan alla sina ämnespoäng, men läser in pedagogiken, säger Ida Karlberg Gidlund, vd för stiftelsen Teach for Sweden.

Läsåret 2012/2013 utexaminerades bara 26 tekniklärare med behörighet för högstadiet och gymnasiet, enligt statistik från Universitetskanslersämbetet.

Även behöriga lärare har kunskapsluckor - enligt Skolverket hade bara sju procent av de lärare som undervisade i teknik på högstadiet läsåret 2011/2012 tillräcklig utbildning i ämnet. Hela 70 procent hade ingen utbildning alls i ämnet. Motsvarande siffra för matematik var 34 procent.

Till höstens lärarutbildningar i teknik med inriktning årskurs 7-9 har 17 personer sökt som förstahandsval, enligt universitets- och högskolerådets sammanställning. Till Teach for Sweden har 500 sökt under det dryga år som stiftelsen rekryterat.

Lärarkandidaterna i Teach för Sweden jobbar under två år i skolor med utmaningar gällande likvärdigheten, samtidigt som de läser pedagogik på distans. Efter programmets slut har de fått sin lärarbehörighet. För att få vara med i programmet krävs goda ledaregenskaper och en examen i matematik, NO eller teknik.

De första kandidaterna började under förra året, i juni och december. När höstterminen 2014 börjar står 25 nya kandidater redo att undervisa elever i bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö.

- Ambitionen är att två tredjedelar av de som är med sedan ska stanna kvar och jobba i skolan som lärare eller rektorer, säger Ida Karlberg Gidlund.

De skolor som kommer i fråga har i Skolverkets statistik en hög andel lågutbildade föräldrar. Och det är där som stiftelsen ser att de kan göra störst nytta.

- Syftet är att alla elever ska ha samma möjligheter i sina studier oberoende av föräldrarnas utbildningsnivå. De barn som inte kommer in på gymnasiet betalar ett högt pris, säger Ida karlberg Gidlund.

Stiftelsen har fått kritik för att de genom sin existens underkänner den ordinarie lärarkåren. Mikael Benserud, ordförande Göteborgs universitets studentkårer och Yasmin Hussein, vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar Uppsala studentkår har  framför kritik mot systemet. De anser att modellen bygger på ett implicit underkännande av utbildade lärare.

Men det är fel, enligt Ida Karlberg Gidlund.

- Vi tycker att de lärarna som finns gör ett fantastiskt arbete, men det är för få som kliver på yrket och det vill vi ändra på. Vi vill ge läraryrket högre status.

Utbildningsdepartementet står för merparten av finansieringen, men näringslivet är också med och stöttar, däribland Nordea, Google, Postkodlotteriet och Connecta. För tillfället undervisar kandidaterna bara på skolor i storstadsområdena, men stiftelsen hoppas på expansion.

- Många tror att det här är förortsproblem i storstäderna men utmaningarna är lika stora till exempel i gamla brukssamhällen i Gävleborg och i Småland, säger Ida Karlberg Gidlund.

Stiftelsen har dock kritiserats av bland annat docenten Lars Dahlström vid Umeå universitet för att exempelvis vara för fokuserad på mätbara resultat, och standardisering av undervisningen.