Så utbildade föräldrar har blivande ingenjörer

Chalmers och Kungliga Tekniska Högskolan finns bland de lärosäten i Sverige där flest studenter har föräldrar med akademisk utbildning.

Allra högst ligger Handelshögskolan i Stockholm, där 68 procent har högutbildade föräldrar. Sedan kommer Chalmers (49 procent) och KTH (47).

Uppgifterna kommer fram i en ny rapport från Högskoleverket och Statistiska centralbyrån. Rapporten slår fast att trots att fler läser vidare på högskolan nu än för tio år sedan kvarstår snedrekryteringen:

Av de som började en högskoleutbildning förra läsåret kom 59 procent från en bakgrund med akademiskt utbildade föräldrar. Men i den åldersgruppen i hela befolkningen (19 till 34 år) är det 24 procent som har högutbildade föräldrar.

På civilingenjörsutbildningarna på högskolorna i Sverige har 54 procent föräldrar med akademisk utbildning. Tio år tidigare var det 49 procent.

I en annan ny och ännu opublicerad rapport från Teknikföretagen har Demoskop gjort en enkätundersökning med 3 368 studenter och relativt nyutexaminerade ingenjörer i hela landet. I den uppger 71 procent av studenterna att de har föräldrar med akademisk utbildning. Jämfört med hela befolkningen i föräldragenerationen är det mer än tre gånger vanligare att ha föräldrar som är akademiker om man pluggar till ingenjör.

Snedrekryteringen är oroande, enligt Teknikföretagens vd Åke Svensson.

-Vi behöver bredda basen för utbildningarna, ju fler som söker desto högre nivå blir det på utbildningarna. Våra medlemsföretag behöver ha möjlighet att rekrytera både män och kvinnor. Många företag är globala eller har en global konkurrenssituation, och det är en stor fördel om man har anställda som förstår kulturer i de länder där man verkar, säger Åke Svensson.

Trots olika ansträngningar för att rekrytera bredare till teknikutbildningar får det inget stort genomslag.

-Största skälet till att välja akademiska studier, enligt vår undersökning, är att föräldrarna har en sådan bakgrund och att familjen har påverkat valet. Där har vi i Teknikföretagen ett viktigt uppdrag att komma in i de tidigare studierna, som på gymnasiet eller på högstadiet.

En väg att locka studenter med en annan bakgrund är att utbildningarna kopplas mer till näringslivet, menar Åke Svensson. I enkätundersökningen är bättre kontakter med näringslivet och mer praktik de två områden som flest vill att utbildningarna ska bli bättre på. Överlag är omkring 20 procent inte nöjda med hur näringslivskontakterna har sett ut under utbildningen.

Här skiljer det sig en del åt mellan lärosätena. Luleå Tekniska högskola får bäst omdömen för hur det fungerar med kontakter med företag, praktiksamarbeten och event som näringslivsdagar. Sämst betyg får Uppsala universitet.

Teknikföretagen vill se nya modeller för samarbeten som får med sig även mindre företag. Åke Svensson tror på mer samarbeten där studenter arbetar med speciella projekt som passar det enskilda företaget, som att utveckla eller utvärdera en process eller en produkt.

-Min bild är att de stora företagen är ganska bra på det här, det finns etablerade vägar. Men små och medelstora företag har kanske inte så många akademiker anställda, då kan det vara en tröskel att kliva över för att kontakta högskolan och prata om hur man ska samverka, säger Åke Svensson.