Professorn tar grepp om tågkaoset

- Spårväxeln är ett problemtyngt maskineri. Det består av flera rörliga delar och är utsatt för höga påfrestningar till skillnad från spåret som bara ligger där, säger Jan Lundberg, professor i maskinelement och driftunderhåll vid Luleå tekniska universitet.

Spårväxeln styr in tåget på ett nytt spår. Det ojämna slitaget på rälsen kräver mycket underhåll vilket leder till dyra förseningar i trafiken. Jan Lundberg forskning har lett fram till 14 förslag för hur underhållet av spårväxlarna skulle kunna förbättras. Ett koncept föreslår att växlarna tillverkas i ett annat material. Ett annat undersöker om det går att spårrikta slitna spår utan att behöva ockupera järnvägen.

Hans intresse för järnvägar började inom tribologi, alltså smörjning av maskinelement för att förebygga slitage. Han disputerade 1987 vid Luleås tekniska universitet.

- Vi har precis startat ett nytt projekt där vi undersöker olika smörjning av järnvägen för att undvika slitage. Vi kör världens starkaste lok, Ior, mellan Kiruna och Narvik. Vi trampar gasen i botten för att testa friktionen.

Sedan 2007 är Jan Lundberg professor i maskinelement och driftunderhåll med fokus på järnvägar vid Luleå tekniska universitet. Han deltar i flera studier finansierade av trafikverket gällande driftunderhåll, i samarbete med andra lärosäten som Chalmers.

- Driftunderhåll är intressant för att det handlar om att ta ett totalt grepp över allting. Inte bara borra ner sig i en synpunkt, som smörjningen av tågrälsen. Jag vill att min forskning ska leda till nyttigheter för Svensk industri.