Karriär

Osannolika CV:t – skulle du våga planka det här?

Jaques Dubochet Foto: UNIL / F.Imhof
Jaques Dubochet Foto: UNIL / F.Imhof

Han är en av årets nobelpristagare i kemi. Men professor Jacques Dubochet är även en riktig lustigkurre. Och i sitt CV på universitetet i Lausanne har han inkluderat saker som de flesta aldrig skulle ta med.

Publicerad

Jaques Dubochet är tillsammans med Joachim Frank och Richard Henderson årets nobelpristagare i Kemi.

De belönas för att ha utvecklat kryo-elektronmikroskopi som ger bilder av hur livets allra minsta beståndsdelar ser ut. Detta genom att låta forskare frysa ned biomolekyler för att kunna studera deras struktur

Men även om forskningen är oerhört seriös – så innebär detta inte att den numera pensionerade schweiziske professorn är en tråkmåns. Snarare tvärtom. Det framgår med all tydlighet i hans Curriculum Vitae, som smyckats rejält med lustifikationer.

Det börjar med ”oktober 1941 – uttänkt av optimistiska föräldrar”, och andra nedslaget är från 1946 då herr Dubochet listar ”inte längre rädd för mörkret” som en viktig post.

Kolla in hela CV:t för en av de senaste nobelpristagarna här nedan. Vågar du planka honom?

Jaques Dubochets cv

– Oktober 1941 – Uttänkt av optimistiska föräldrar

– 1946 – Inte längre rädd för mörkret, för solen kommer tillbaka; det var Copernicus som förklarade detta.

– 1948–55 – Första delen i en experimentell vetenskaplig karriär i Vallis och Lausanne (instrument: knivar, nålar, trådar, tändstickor)

– 1955 – Första officiella dyslektikern i kantonen Vaud – detta tillät att man var dålig på allt… och fick förståelse för de med svårigheter.

– 1962 – Federalt mognadsprov

– 1967 – Fysiker/ingenjör vid EPUL på väg att bli biolog

– 1968 – Väldigt viktigt

– 1969 – Examen i Molekylärbiologi i Geneve på väg att bli biofysiker. Började studera DNA, vilket fortfarande är mitt huvudämne

– 1973 – Avhandling i biofysik vid Genève och Basel med Eduard Kellenberger som lärde mig biofysik, etiskt ansvar och hållbar vänskap

– 1970-76 – Väldigt klassisk psykoanalys

– 1978 – Gruppledare vid EMBL (Heidelberg); hur man kan introducera vatten i elektronmikroskopi. Upptäckten av vattenglasering och utveckling av kryo-elektronmikroskopi.

– 1987 – Professor vid l’UNIL, institutionen för Ultrastrukturanalys

– 1998 – Chef för Biologisektionen med möjligheten att få utföra detta tillsammans med Nicole Galland och Pierre Hainard – samt att få leva vid ett tillfälle då intressanta saker hände inom biologi i Lausanne.

– 2002 – (start) slutet av uppdraget. Sabbatsår i Australien, Tyskland och Paris.

– 2004-7 – Mognad av CEMOVIS (Cryo-electron microscopy of vitreous sections)

– 2007 – juni pensioneringskollokvium

– 2007 => – Värd för avdelningen för ekologi och evolution. Samhälle och vetenskap för pensionärer