Karriär
Ny kontorsmodell väntar för Ericsson – men facket är kritiskt
Telekombolaget Ericsson planerar en hybrid arbetsmodell på sina 400 kontor världen över – i Sverige med start i Kista. Men planerna möts av protester från Sveriges Ingenjörer. ”Man tutar och kör över.”
Uppdaterad
Under pandemin har cirka 85 procent av Ericssons medarbetare globalt jobbat på distans. Nu vill företaget anpassa 400 kontor runt om i världen till hybrida arbetssätt.
– Det vi ser inte har fungerat lika bra under pandemin är samarbeten, det kreativa samtalet när vi jobbar i grupp, när vi har innovation tillsammans. Det vill vi göra ännu bättre när vi är tillbaka, säger Peter Laurin, chef för affärsområdet Managed Service och representant för koncernledningen i projektet om Ericssons framtida arbetsplats.
Enligt Ericsson vill många medarbetare jobba på distans 2-3 dagar i veckan, baserat på globala undersökningar i företaget. För att anpassas till hybrida arbetssätt ska kontoren framöver få en ny design.
Globalt ska kontorslandskapen minskas till förmån för större sociala ytor för att underlätta samarbeten och kreativa möten. Konferensrum får ny mötesteknik och virtual reality-utrustning för att öka samarbeten mellan ingenjörer över kontorsgränserna.
– Visionen är att vi ska få ett mer flexibelt och modernt företag där vad vi gör blir det viktiga, inte var vi gör det. Vi ökar flexibiliteten med syftet att bli mer produktiva och ha högre medarbetarnöjdhet.
Pilotprojekt i Kista på 2 000 kvadratmeter
För att testa och utvärdera den nya modellen i Sverige pågår nu två pilotprojekt på 2 000 kvadratmeter i Kista. En av piloterna görs på R&D-enheten för mjukvaruutveckling. Företaget planerar dock inte att minska lokalytorna – även om det inte utesluts i framtiden.
– Det kan bli ett resultat baserat på vad vi lär oss i de här piloterna, men det är inget grundsyfte att minska ytan. Däremot vill vi inte ha en situation där det känns öde, säger Peter Laurin.
Planen är att sjösätta hybridmodellen efter årsskiftet, men Peter Laurin beskriver en förändringsresa som kommer att pågå under flera år.
Men från fackligt håll anser man sig i stället stå kvar på stationen när resan nu tar fart. Processen går för snabbt, enkätunderlaget är för tunt, man saknar även svar på hur många arbetsplatser som blir kvar på R&D och hur ett planerat bokningssystem för kontorsplatser ska fungera när hela team vill samlas på kontoret.
– Vår oro handlar inte om huruvida någon sitter vid ett specifikt skrivbord utan om hur vi ska fungera tillsammans när vi är på jobbet. Vi tar ett grepp om effektivitet, innovation och samarbete på riktigt, inte i termer av att ett antal människor lyckas boka skrivbord i samma huskropp samma dag. För det är inte det som bygger team, det här är grupper som måste jobba tätt tillsammans för att komma på nya sätt att utveckla nya produkter, säger Per Norlander, lokal koncernförhandlare för fackförbundet Sveriges Ingenjörer.
Central förhandling slutade i oenighet
Även om distansarbete blir frivilligt och alla välkomnas till kontoret befarar Per Norlander att om platser blir en bristvara på kontoren kommer medarbetare indirekt känna sig tvingade att jobba hemifrån. Enligt honom kan det hindra både samarbete och kunskapsöverföring mellan yngre och erfarna ingenjörer i utvecklingsteamen.
– Det måste vara lätt för dem att vara på samma plats samtidigt och det är viktigt att detta inte glöms bort, säger Per Norlander.
I takt med mer information om de stundande kontorsförändringarna ökar nu engagemanget bland anställda, menar han.
– Våra medlemmar har utgått från att man vet vad man ska tillbaka till. Nu har man mer förstått att det kommer att bli annorlunda, och nu startar de här tankarna kring hur det här ska fungera och hur man som chef ska motivera sina medarbetare att komma tillbaka till jobbet om det upplevs jobbigt och bökigt.
För att få tydligare besked om R&D-ingenjörernas kommande arbetssituation har de fackliga representanterna krävt en central förhandling som genomfördes och avslutades i veckan, i oenighet. Enligt Per Norlander fick de varken gehör för sina farhågor eller besked om hur många platser som blir kvar. Man känner sig därför överkörda av företaget.
– I den här fasen gör vi det. Det är ju den här värsta avarten av MBL, man tutar och kör över. Vi har tidigare haft bra samverkan trots jobbiga tider på Ericsson men nu är samarbetet inte lika bra längre. Det är bekymmersamt.
Ericsson: Vi kan tänka om
Peter Laurin kommenterar inte förhandlingarna, men säger att han har förståelse för att oro kan uppkomma i förändringsarbetet. Han betonar dock att inget är hugget i sten kring arbetsplatserna.
– Där får vi experimentera, pilota och se vad utnyttjandet av kontoren blir och vad det finns för behov. Vi kommer inte göra något här som inte är i dialog med de anställda.
– Om vi inte får mer nöjda medarbetare och inte får en företagskultur som byggs i den riktning vi vill och inte ökar produktiviteten, då har vi inte lyckats med de sakerna vi satt upp som mål för det här, och då får vi ju tänka om, säger Peter Laurin.