M: Ja till fyraåriga teknikprogram

2011 återinfördes på försök ett fjärde år på några gymnasieskolors teknikprogram. Totalt är 20 skolor inblandade i försöket som pågår till och med 2015.

Nu föreslår Moderaterna att försöket ska permanentas.

– Min bild är att verksamheten fungerat väldigt bra, och dessutom finns det ett behov av både fler civilingenjörer och gymnasieingenjörer. Fyraåriga teknikprogram på gymnasiet gör att fler kan gå direkt ut i arbetslivet, och öka chansen att fler söker till civilingenjörsutbildningar, säger Tomas Tobé, Moderaternas talesperson i skolfrågor, och ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Moderaterna räknar med att reformen kommer att kosta 275 miljoner kronor.

– Vi vill att detta ska tas med i höstbudgeten. Men vi måste så klart prata med de andra allianspartierna. Tidigast kan verksamheten permanentas under 2014, säger Tomas Tobé.

Många ingenjörsstudenter hoppar av sina utbildningar innan examen. Kan det här möta den problematiken?

– Jag tror inte att det finns en enskild lösning på det problemet. Men jag tror att fler blir motiverade att genomföra en civilingenjörsutbildning om de får gå en fyraårig teknisk utbildning på gymnasiet.

Många ingenjörer hävdar att ingenjörsbristen är en myt, utan att det snarare handlar om för kräsna arbetsgivare. Är din bild att vi verkligen behöver fler ingenjörer?

– Min bedömning är att vi behöver fler ingenjörer. Sedan tror jag att många arbetsgivare har ett behov av att öppna sina dörrar mer. Att efterfråga det man ser som den perfekta medarbetaren håller inte i alla lägen. Till exempel kan det visa sig att personen som inte pratar perfekt svenska visar sig vara den bästa personen för jobbet.

Moderaternas förslag faller i god jord hos Sveriges Ingenjörer.

– Det är bra. Vi behöver civil- högskole- och gymnasieingenjörer. Men med tanke på kommande pensionsavgångar av äldre gymnasieingenjörer riskerar vi få en situation där överkvalificerade civilingenjörer får jobba med det som gymnasieingenjörer kan utföra, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer.

Peter Larsson tillägger dock att för att reformen ska lyckas så är det ett krav att utbildningarna har ingenjörsmässig utformning, så att eleverna kan jobba som det sedan.

Torgny Martinsson, undervisningsråd på Skolverket, tycker att försöksverksamheten varit lyckad.

– Jag har ännu ingen koll på de som tagit examen i år, men förra året gav en bra utdelning. Då tog cirka 160 elever studenten. Av dessa hade 70 procent fått jobb i för utbildningen rätt bransch i september samma år.  En stor andel av de övriga eleverna hade valt att studera vidare, säger han.

Det fjärde tekniska året infördes efter att branschorganisationer sett skrämmande stora pensionsavgångar framöver, berättar Torgny Martinsson.

– Och idag är det för få som söker till högskoleingenjörsutbildningar, och som därefter tar examen. Då såg man det här som en lösning på det, säger han.