Karriär
Ljus framtid för högskoleingenjör
Högskoleingenjörens framtid är ljus, medan man räknar med överskott på civilingenjörer i Högskoleverkets senaste rapport. – Ett mycket kortsiktigt perspektiv, kommenterar Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer och ledamot i Teknikdelegationen.
De som börjar läsa till högskoleingenjör i höst kommer att vara efterlängtade på arbetsmarknaden när de är klara. Medan det kommer att finnas för många civilingenjörer när höstens nybörjare är utexaminerade. Det spår Högskoleverket i sin senaste rapport. Men skriver också att situationen är svårbedömd när det gäller civilingenjörerna.
–Det stämmer att de kommer att vara en stor brist på högskoleingenjörer, eftersom många gymnasieingenjörer går i pension och det inte har utbildats några nya på många år, säger Peter Larsson.
Men han vänder sig mot det kortsiktiga perspektivet i prognosen och uppdelningen högskoleingenjör/civilingenjör. Han pekar på tre trender som hotar hela ingenjörsförsörjningen på sikt.
1) Det minskade intresset för teknik och naturvetenskap hos barn och ungdom. ”Eller snarare skolans oförmåga att hålla intresset vid liv.”
2) Generationsväxlingen.
3) Strukturomvandlingen. ”Det är en långvarig trend att man minskar mängden lågutbildad personal och satsar på dem med akademisk utbildning. Vidare är omfördelningen mellan branscher stark, från dem med lägre kunskapsinnehåll till dem med högre.”
– De här ska läggas på statistiken som Högskoleverket och SCB presenterar, säger Peter Larsson. Han ingår i Teknikdelegationen, som regeringen har tillsatt för att stimulera unga till att välja tekniska och naturvetenskapliga utbildningar.
–Vi i Teknikdelegationen håller på med mer djuplodande analyser, som inte är riktigt klara än, berättar han.
Örjan Hagström, utredare på Högskoleverket ger uppmuntrande tillrop till ungdomen i ett pressmeddelande om siffrorna:
– Man ska inte glömma bort att det faktiskt lönar sig att studera på högskolan. Högskoleutbildade har under en lång tid haft bättre möjligheter att få jobb än dem utan en högskoleutbildning. I vissa grupper där vi tidigare har varnat för ett överskott har vi ändå i våra uppföljningar sett att de har klarat sig bra på arbetsmarknaden, säger han.
Högskoleverket spår dåliga utsikter också för dem som utbildar sig inom informatik, data- och systemvetenskap och naturvetenskap. Liksom socionomer, jurister journalister, konstnärer, journalister, ekonomer och apotekare.
Den utbildning som säkrast leder till jobb enligt Högskoleverkets beräkningar, är biomedicinsk analytiker, där stora pensionsavgångar väntar. Också yrkeslärare, förskollärare, fritidspedagoger samt tandläkare kommer det att råda brist på.
