1. Karolinska institutet (1) 139
2. Handelshögskolan i Stockholm (3) 129
3. Sveriges lantbruksuniversitet (2) 126
4. Chalmers Tekniska högskola (5) 118
5. Kungliga tekniska högskolan (4) 115
6. Uppsala universitet (7) 113
7. Lunds universitet (6) 110
8. Linköpings universitet (8) 105
9. Umeå universitet (9) 99
10. Högskolan i Jönköping (11) 96
11. Göteborgs universitet (14) 94
12. Luleå tekniska universitet (10) 94
13. Stockholms universitet (15) 94
14. Växjö universitet (12) 93
15. Blekinge tekniska högskola (19) 90
Kolumnen anger lärosäte, förra årets placering samt högskolans resultatvärde.
Den statistiska modell som Högskolerankingen bygger på mäter varje lärosäte på åtta områden. De statistiska uppgifter som årets Högskoleranking bygger på är från 2008.
1. Effektivitet i grundutbildning
2. Studentattraktivitet
3. Pedagogiska resurser
4. Lärarkvalifikationer
5. Internationellt utbyte
6. Attraktiv forskning för företag
7. Effektivitet i forskarutbildning
8. Forskningsproduktivitet
Resultatet för varje område vägs sedan samman till ett värde för hela lärosätet. Modellen relaterar därefter lärosätena till riket som helhet, vilket ges indexvärde 100. Eftersom alla lärosäten relateras på samma sätt, genererar modellen en rangordning mellan högskolorna och universiteten i riket. Mätningarna har gjorts sedan 2002, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen på varje lärosäte för perioden 2002-2008. Data till modellen kommer nästan uteslutande från officiell statistik som alla har tillgång till. De statistiska uppgifterna kommer framför allt från Högskoleverket och Verket för högskoleservice. Data om antal publicerade vetenskapliga artiklar har sammanställts av Danmarks Tekniska Universitets Promotion Centre.
Källa: Handelskammaren.
