Fler vill plugga till ingenjör

Ingenjörsutbildningar blir allt populärare. Inför höstterminen i år valde 12 226 personer en civilingenjörsutbildning som första alternativ, enligt statistik från Högskoleverket. Jämfört med 2007 är det en ökning med närmare 50 procent.

KTH är en av högskolorna som märker av det ökande intresset. Här har man 963 fler sökande än för fem år sedan.

– Vi har en positiv trend med ett kontinuerligt högre söktryck, säger Eva Malmström Jonsson, prorektor på KTH.

Samtidigt finns det orosmoln. En ny undersökning från Dagens Nyheter visar att uppemot 15 000 studieplatser kan försvinna på svenska högskolor de kommande tre åren. Orsaken är minskade statliga bidrag. Utbildningsminister Jan Björklund hänvisar de reducerade bidragen till minskande ungdomskullar de kommande åren, vilket minskar behovet av studieplatser.

Flera lärosäten med teknisk inriktning, till exempel KTH, räknar inte med att behöva dra ned på antalet utbildningsplatser. Men på Sveriges Ingenjörer är man ändå oroad.

– Visst är det positivt att KTH och Chalmers klarar sig bra. Men detta är ändå ingen bra signal. Frågan är hur det ser ut på många av de mindre högskolorna ute i landet. De står ofta i nära kontakt med industrin, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer, och fortsätter:

– Visst ska man följa demografiska kurvor, men jag tror att här gör man för snabba förändringar.

Peter Larsson hänvisar också till Teknikdelegationens betänkande Vändpunkt Sverige som lämnades in till regeringen för ett par år sedan. Här konstateras det att Sverige har svårt att leva upp till statens visioner om hög kompetens i naturvetenskap och teknik. Fortfarande väljer alltför få att specialisera sig inom de områdena.

– Utredningen kom med en rad förslag på åtgärder men regeringen har inte gjort någonting, förutom att införa Tekniksprånget, som handlar om att skapa fler praktikplatser för gymnasieungdomar på teknikintensiva företag, säger han.

Eva Malmström Jonsson på KTH pekar också på ett annat problem.

– Numera måste utomeuropeiska studenter betala en avgift vilket lett till ett minskat intresse från denna grupp. Det har i sin tur lett till att vi ser en viss resursnedgång på 100 miljoner kronor fram till nästa år. Eftersom vi har ett enormt tryck utifrån att leverera ingenjörer, så har vi utifrån våra resurser fått prioritera programstudenter framför fortbildningsstudenter, säger hon.