Karriär

Erfarna ingenjörer tar sikte på katedern

Ingenjörerna Jesper Turesson och Sofia Bårman väljer att utbilda sig till lärare. Foto: Jörgen Appelgren

Efter många år i näringslivet utbildar sig ingenjörerna Sofia Bårman och Jesper Turesson till lärare på KTH. Hösten 2017 är de redo att ställa sig bakom katedern.

Publicerad

– Ett av mina mål är att visa bredden på teknikområdet och inspirera fler tjejer att söka till tekniska utbildningar.

Det säger civilingenjören Sofia Bårman. Efter 27 år i näringslivet väljer hon att sadla om sig till gymnasielärare i teknik och matematik. Lagom till höstterminen 2017 ska hon vara redo att ställa sig bakom katedern efter en kompletterande pedagogisk utbildning på KTH i Stockholm.

– Jag ser fram emot att använda mina erfarenheter som chef, projektledare och utbildare i ett nytt sammanhang. Precis som personalen på ett företag gäller det att motivera eleverna, säger Sofia Bårman.

Bristen på behöriga lärare är ett stort problem, särskilt i teknik. Av dem som undervisar i teknik i grundskolan saknar 56 procent behörighet. På gymnasiet är 58 procent av tekniklärarna obehöriga, visar Skolverkets siffror för läsåret 2015/16.

Samtidigt höjs kraven när programmering införs i den svenska skolan. Ett förslag till ny läroplan ska lämnas in till regeringen den 30 juni.

Lärarutbildningar för ingenjörer och naturvetare är ett sätt att komma till rätta med lärarbristen . Per Norström, programansvarig för den nya utbildningen, berättar att den har gjorts så kompakt som möjligt för att locka personer som vill skola om sig men som inte är beredda att satsa flera år i skolbänken.

– Att utbildningen inte tar mer än drygt ett år var en förutsättning för att jag skulle söka, säger Sofia Bårman.

Jesper Turesson, en annan av de omkring 40 studenterna på kursen, håller med om att det är ett effektivt sätt att komma in i ett nytt yrke. Efter 15 år som ingenjör på AB Volvo tackade han ja till ett avgångsvederlag för att pröva något nytt.

Han har redan provat på läraryrket som obehörig lärare i matte och no på en högstadieskola i Göteborgsområdet. Efter utbildningen vill han gärna tillbaka, den här gången som behörig.

– Skolan beskrivs nästan som en krigszon och många av mina vänner undrar varför jag vill bli lärare, men inget är så motiverande som att se hur en elev lyser upp och blir intresserad av något.

Han säger att han har stor nytta av sina erfarenheter som ingenjör och berättar att han till exempel lärt elever i sjuan att göra ritningar med olika vyer.

Även samhällsperspektivet är viktigt att lyfta fram. Bygger eleverna en bro ska det inte bara vara en rolig aktivitet. De ska också förstå hur den påverkar samhället runt omkring.

På frågan vad som gör honom till en bra lärare svarar han:

– Jag är inte rädd för att ta plats och kommer inte att smyga längs väggarna.

Även Sofia Bårman betonar att hon tar med sig sina ledaregenskaper in i klassrummet.

– Skolan beskrivs ofta som en tuff arbetsplats men man ska inte glömma bort att vi har många tuffa situationer och pressade deadlines även i näringslivet.

Gilla Ingenjörskarriär på Facebook!

Kompletterande pedagogisk utbildning

Snabbspår för personer som redan har läst på högskolan och som vill omskola sig till lärare. För att bli ämneslärare på högstadiet krävs 90 högskolepoäng och för att få undervisa på gymnasiet krävs 120 poäng i det aktuella ämnet.

Utbildningen finns på flera håll i landet.

På KTH utbildas lärare i teknik, matematik, fysik och kemi.