Karriär
Dags för uppror mot positivt tänkande
Det går för långt med det positiva tänkandet. Nu går psykologer till attack. - Att undertrycka negativa känslor är som att skrämma lyckan man jagade efter, säger psykologiprofessor Steen Hildebrandt.
Det är en allt vanligare företeelse att företag hyr in inspirationstalare för att få medarbetarna på gott humör. Det finns också en växande marknad för kurser, där chefer får lära sig att agera utifrån positivt tänkande. Det här bygger på föreställningen att glada människor är lika med produktiva medarbetare.
Men det finns inga klara bevis för sambandet, anser professor Steen Hildebrandt vid Århus universitet.
- Det är klart att glada människor har en annan kapacitet än de rädda och sura. Men du blir ju inte glad bara av att le. Om man verkligen vill arbeta seriöst med det här, ska man behandla medarbetarna så att de blir glada och tillfreds på riktigt, säger han till business.dk.
Det som startade som ett vetenskapligt begrepp i lyckoforskning har blivit en industri, riktad till företagen. Nu är vi så vana vid det uppbyggliga sättet att kommunicera på att vi knappt tänker på det längre, enligt Svend Brinkmann, professor i kommunikation och psykologi på Ålborg universitet. Han tar medarbetarsamtalen som exempel. Dramaturgin säger att de positiva omdömena kommer först, medan kritiken, eller utvecklingspotentialen som det också kallas, kommer sist.
-Vi är så vana vid förloppet att vi väntar på bomben och stänger öronen för berömmet, säger han till business.dk som ett exempel på varför det behövs en motreaktion.
Det är inget fel på att vara positiv och Svend Brinkmann säger att positiv psykologi är perfekt när det gäller inlärning, barn lär sig snabbare om man bygger vidare på det som de är bra på från början.
- Men gränsen går vid att upphöja positiv psykologi till en evig sanning, säger Svend Brinkmann.
Han finner det positiva tänkandet onyanserat i relation till den komplicerade konstruktion som det mänskliga sinnet utgör.
- Om vi går omkring med en idealbild av oss själva som positiva kommer den i nio fall av tio att krocka med verkligheten. Och lyckas vi inte med livet, kommer vi att tro att vi gör något fel och känna oss misslyckade som människor.
Vi vet ju inte ens vad lycka är, säger han. Och inte kan vi styra allting med viljan.
- Om människan var uteslutande positiv och aldrig hyste känslor av skepsis och tvivel skulle vi knappast ha utvecklats. Negativa känslor, som vrede och sorg, är lika viktiga för vår psykiska hälsa som de positiva.
Lyckan är inte egoistisk, vi blir lyckliga av att dela med oss, inte av att roffa åt oss, säger Svend Brinkmann och spår nästa psykologitrend: realismen.