Bråk om kvinnokvotering i Norge

Norge har världens hårdaste krav när det gäller andelen kvinnor i företagsstyrelserna.

Lagen, som trädde i kraft den 1 januari 2008, säger att det måste finnas minst 40 procent kvinnor i styrelserna för de aktiebolag som är registrerade som ”ASA-bolag” – aktiesällskap för allmänheten.

Men för den enklare formen av aktiebolag – AS-bolag – finns det inga sådana krav. Kraven på aktiespridning och storlek på aktiekapital är också lägre i AS-bolagen än i ASA-bolagen.

När förslaget om könskvotering i bolagsstyrelserna lades fram första gången 2002 fanns det i Norge 640 registrerade ASA-bolag.

När lagen sedan trädde i kraft sex år senare hade antalet ASA-bolag fallit till knappt 500.

Därefter har antalet ASA-bolag krympt ännu mer och i mitten av september i år fanns det bara 357 ASA-bolag i Norge.

Det sammanlagda antalet styrelseplatser i dessa ASA-bolag är 1 915, varav 765 besätts av kvinnor.

Även om kvoten 40 procent kvinnor fortfarande är uppfylld i ASA-bolagen innebär omregistreringarna från ASA till AS att det i dag finns 200 färre kvinnliga styrelsemedlemmar än under toppåren, konstaterar den norska tidningen Aftenposten.

Forskare vid Institutt for Samfunnsforskning har frågat 124 av de företag som omregistrerade sig till AS-bolag under 2007 och 2008 vad orsaken var.

33 företag uppgeratt det var kvoteringslagen som styrde valet.

Men det var inte den enda orsaken, visar det sig vid närmare granskning av undersökningens resultat.

Bara åtta företag anger kvotering som enda orsak.

Det var också andra skäl som avgjorde.

1. Det är dyrare och krångligare att vara ett ASA-bolag än ett AS-bolag.
2. Nya regler tillåter numera värdepappersföretag att vara AS-bolag.
3. Ändrade planer om börsnotering och nyemissioner innebär att man inte behöver vara ett ASA-bolag.

Nu har det utbrutit en tolkningsstrid i Norge om vilka följder som kvoteringslagen har fått.