Bara 3 av 100 klarar att bli ingenjör på normal tid

GRANSKNING I en högskoleklass på 30 studenter som valt att plugga till högskoleingenjörer, är det bara en som är färdig på de tre år det borde ta. Det visar siffror som Ny Teknik tagit fram med hjälp av Statistiska centralbyrån. Även om konjunkturen är tuff just nu saknar industrin dem som inte tar examen. Arbetsmarknadsstyrelsen kallar den dåliga genomströmningen för en fara för samhällsekonomin. Under årens lopp har andelen som klarar utbildningen till högskoleingenjör på tre år sjunkit dramatiskt. Samtidigt som antalet platser bara ökat, har det faktiska antalet studenter som når fram till en examen på normal tid minskat. En ljusning är att något fler studenter än tidigare tar ut en examen överhuvudtaget. Efter fem år har en tredjedel antingen tagit examen som högskoleingenjör eller som teknologie kandidat. För industrin är siffrorna obegripliga. Organisationen Svenskt Näringsliv är på väg att sätta igång en utredning för att få svar på vad som händer med ingenjörerna. I mitten av 1990-talet kom krav från näringslivet på att minst 9 000 ingenjörer per år skulle examineras. Trots en enorm utbyggnad får Sverige idag ett tillskott på ungefär 6 000 ingenjörer per år, varav knappt 4 000 är civilingenjörer. Det ska jämföras med att närmare 16 000 kommer in på någon av landets hundratals ingenjörsutbildningar. - Vi har fått mycket frågor om varför ingenjörerna inte tar examen, säger Ulla Ericson på Svenskt Näringsliv. Hur många som saknas idag är dock svårt att säga. Både industriorganisationer och företag är försiktiga med att ge några exakta uttalanden om hur många ingenjörer som behövs - och kommer att behövas. Under 1990-talet var deras uttalanden mer tvärsäkra. Bara Ericsson sade att företaget skulle behöva 5 000 ingenjörer om året. Men nu har företaget stora nedskärningar i bagaget, och vill inte säga något alls om kommande ingenjörsbehov. Trots konjunkturen är det fortfarande brist på många sorters ingenjörer. Arbetsmarknadsstyrelsen höjer varningsflagg i den senaste rapporten om läget på arbetsmarknaden: där utmålas genomströmningen på högskolan som en fara för hela samhällsekonomin. Produktivitetstillväxt och konkurrenskraft är beroende av både fler civilingenjörer och högskoleingenjörer, enligt AMS. Företag som Ny Teknik talat med talar också med bävan om den stora pensionsboomen, som är att vänta när de stora 40-talistkullarna börjar gå i pension om ett par år. Även bland civilingenjörerna har andelen som tar examen minskat de senaste tio åren. Där handlar det om en minskning från 25 till 22 procent som går igenom på fem år, alltså litet drygt nominell tid. Efter sju år har knappt 60 procent av dem som började fått diplom och ring - för ett par år sedan var det närmare 70 procent. Högskoleingenjörerna ligger dock fortfarande i en klass för sig när det gäller examenssiffror. Exempel vis tar var tredje sjuksköterska examen på utsatt tid, och två år senare har 83 procent blivit färdiga. Ny Tekniks granskning visar också att det är stor skillnad mellan högskolorna. För högskoleingenjörer har hälften av studenterna tagit examen efter fem år vid de bästa skolorna. Där examensfrekvensen är lägst har bara var femte blivit färdig på samma tid. (Se tabell) 140 000 I PREMIE FÖR ATT BLI FÄRDIG INGENJÖR STUDIELÖN Stålindustrin vill ha fler färdiga ingenjörer - inte minst i Bergslagen. Därför sponsras från och med i höst alla studenter som antas till materialutbildningar i Borlänge, Filipstad och Luleå. - Det är inget krav att de ska börja jobba i stålindustrin, de kan lika gärna gå till verkstadsindustrin eller Ericsson, säger Hans Sandberg på branschorganisationen Jernkontoret. Det enda som krävs av studenterna är att de sköter studierna och blir färdiga. Förhoppningen är att locka åtminstone hälften av studenterna till ett jobb i just stålindustrin. Och det är i så fall en framgång för industrin. De senaste åren har exempelvis utbildningen i Borlänge haft ett tjugotal studenter. Förra året blev Borlänge först ut med stipendium till alla, och då rusade antalet nybörjare upp till 43. Stipendierna har framför allt varit inriktade på att locka studenter, men för Jernkontoret räcker det inte att de kommer in på utbildningen, de ska bli färdiga också. Pengarna betalas ut vartefter studenterna visat att de klarat sina poäng, och det krävs att de håller minst tre kvartsfart. Både blivande högskoleingenjörer och civilingenjörer kan få stipendierna. Den student som blir civilingenjör kan kvittera ut sammanlagt 140 000 kronor under sin studietid. - Vi behöver examinera 60 bergsingenjörer per år. Utan dem dör produktutvecklingen, säger Hans Sandberg. Tack vare den utvecklingen kan de svenska stålföretagen sälja specialstål för 70 000 kronor per ton, istället för standardstål, som bara ger ett par tusenlappar per ton, säger Hans Sandberg. UNGA LOCKAS TILL TEKNIKUTBILDNING MED VILSELEDANDE REKLAM AVHOPP Utbyggnaden av högskolan har gått för fort. Det har lett till barnsjukdomar bland utbildningarna och att ungdomar som inte varit sugna på att bli ingenjörer lockats till teknikutbildningarna. Den bilden tonar fram när Ny Teknik ringer runt till högskolorna. Ny Tekniks nya siffror över examinationen på utbildningarna till högskoleingenjör väcker inte längre samma förvåning som våra tidigare granskningar. Idag erkänner flera av högskolornas företrädare att marknadsföringen av alla tusentals nya platser ibland gått för långt. Studenter som varken haft förutsättningar eller lust att bli ingenjörer har sökt och kommit in. - Jag tror att många hoppat på, som inte vetat vad de ger sig in på, säger Ing-Britt Svensson, chef för Chalmers utbilningsavdelning. Problemen har ställts på sin spets ibland när högskolorna försökt väva in andra ämnen än teknik, just för att locka nya grupper. - Blandutbildningar är svåra, säger Johnny Hylander vid högskolan i Borås, och exemplifierar med skolans utbildning till affärsingenjör. Den lockade många språksugna studenter, som sedan kroknade av matematiken. Men den snabba utbyggnaden har också lett till att skolorna inte alltid levt upp till det som utbildningskatalogerna lovat. Rektorn vid Högskolan i Skövde, Leif Larsson, tycker dock inte att det är riktigt rättvist att titta på examensstatistiken efter exakt tre års studier. Det finns ett par högskoleingenjörsutbildningar som är längre än tre år. Han pekar också på att siffrorna åker upp åtskilliga procentenheter om man bara väntar ett halvår. - Många blir klara med sina examensarbeten under hösten istället för på våren, framhåller Leif Larsson. Men inte ens efter fem år är det särskilt många som kvitterat ut en examen. I SCBs uppföljning av studenterna som började 1996 är andelen examinerade från Skövde 22 procent, vilket är något lägre än för hela landet. Totalt 2 500 av de 7 500 studenter som började 1996 har tagit examen. - Dagens situation är inte acceptabel, säger Leif Larsson. På den granskande myndigheten Högskoleverket vill man dock inte tala om kris. En specialgrupp har tillsatts för att snabbutreda den låga examinationen i ingenjörsutbildningen. Gruppen är förvissad om att många av dem som hoppar av fått jobb utan examen. Och delvis är det så. Lågkonjunkturen får också flera studenter som bara har enstaka kurser kvar att återvända till högskolan för att snygga till meritlistan med en examen. Samtidigt visar uppföljningar från SCB att hälften av dem som inte tagit examen inte heller har klarat de första två grundläggande åren. - Jag tror större delen går till vanliga jobb som inte kräver akademiska studier, säger Ing-Britt Svensson på Chalmers. Högskoleverket påpekar att avhoppen är koncentrerade till vissa högskolor och inriktningar. Och i och med att regeringen nu i vårbudgeten föreslog att platser skulle flyttas från några av de högskolor som haft svårt att klara målen, hoppas Thomas Furusten på Högskoleverket att mycket av problemen ska lösa sig. Men Högskolverkets utredning är ännu inte klar. Den viktigaste pusselbiten blir en stor enkät till ingenjörsstudenter, som ska ge svar på vad som får studenterna att stanna kvar och vad som får dem att sluta.