Arbetslösheten
kan öka

Arbetslösheten för ingenjörer ligger på 1,6 procent. Det visar nya siffror från Sveriges Ingenjörer.

– För våra medlemmar har arbetslösheten i stort sett varit oförändrad det senaste året, säger Olle Dahlberg, arbetsmarknadsutredare på Sveriges Ingenjörer.

De låga siffrorna kan dock öka framöver.

– De varsel som lagts i höst kan sätta avtryck i siffrorna den kommande våren. Det gäller särskilt om varslen ligger kvar på samma nivåer som nu i oktober. Men än är det för tidigt att säga något om utvecklingen, säger Olle Dahlberg.

Samtidigt visar Arbetsförmedlingens senaste siffror att arbetslösheten bland ingenjörer ligger på 3,6 procent. Olle Dahlberg förklarar skillnaderna med att Sveriges Ingenjörer bara inkluderar egna medlemmar, som dessutom är anslutna till a-kassan, i sin statistik. De senaste siffrorna gäller för oktober månad i år.

En grupp som dock inte visas i siffrorna är nyutexaminerade ingenjörer.

– Där finns ett mörkertal, säger han.

Siffrorna säger inte heller någonting om ingenjörer som tagit andra jobb än de är utbildade till, eller som börjat en andra utbildning. Hur tänker ni kring det?

– Det var inte länge sedan jag jämförde vårt medlemsregister med SCB:s yrkesregister. Siffrorna visar att de allra flesta utbildade ingenjörer, också jobbar som ingenjörer. Sedan finns det en del som jobbar som till exempel universitetslärare och säljare.

Arbetsförmedlingen anser att det kan bli ett samhällsekonomiskt problem när människor inte jobbar med det de är utbildade till.

– Det är olyckligt om man inte hittar något jobb för det man är utbildad till. Jag har läst kommentarerna på er hemsida, och jag har svårt att tänka mig att man efter en lång ingenjörsutbildning kan vara nöjd med att behöva jobba på en snabbmatskedja. Men det är svårt att eliminera problemet helt.

Ingenjörskarriär har i en rad artiklar undersökt om det verkligen är ingenjörsbrist i Sverige. Ett flertal läsare har i samband med detta rapporterat om att företag söker ingenjörer med ljus och lykta, om de har arbetslivserfarenhet. Som nyexad tycks det i många fall vara svårt att få jobb. Olle Dahlberg säger att det finns en stark, gemensam röst från arbetsmarknaden att det råder ingenjörsbrist. Den springande punkten är om det verkligen är så.

– Speciellt då det finns folk med rätt utbildning, men som saknar jobb. Det tycks ha skett en skärpning av kravspecifikationen som gör det svårt för nya ingenjörer att komma in på arbetsmarknaden. Men företag kan inte räkna med att det ska komma fler erfarna ingenjörer, om nyutexaminerade inte får jobb., säger han.

Kan man verkligen säga att det råder ingenjörsbrist?

– Jag har för vår räkning konstaterat att vi är i balans om fem år vad gäller högskole- och civilingenjörer. Totalt sett är det en mer korrekt beskrivning än att prata om en brist. Sedan har jag svårt att se att det skulle vara en dålig idé att utbilda sig till ingenjör, eftersom vi har en låg arbetslöshet jämfört med samhället i övrigt.

SCB:s arbetsbarometer 2011 visar att efterfrågan på ingenjörer varierar enormt beroende på vilket område man pratar om. Är detta ett problem?

–Jag tror fortfarande att det är en bra idé att välja en ingenjörsutbildning. Men är det alltid civilingenjörer som behövs? Ärligt talat så tänker jag att chansen till jobb ökar om du som student lägger på två år på din högskoleingenjörsutbildning. Men det är inte säkert att arbetsuppgifterna motsvarar utbildningen.