KARRIÄR

Japanska elever toppar Pisa – läsplattan hyllas som en frälsare

Japanska förskoleelever löser uppgifter på en läsplatta. De senaste åren har digitala verktyg införts på bred front i japanska skolor. Arkivbild.
Japanska förskoleelever löser uppgifter på en läsplatta. De senaste åren har digitala verktyg införts på bred front i japanska skolor. Arkivbild.

Pisamätningen blottade en svensk ”kunskapskollaps”. Regeringen skyller på digitaliseringen och kräver återgång till papper och penna. I toppresterande Japan får eleverna skura toaletter – och läsplattan hyllas som en frälsare.

Publicerad Uppdaterad

Svenska femtonåringar tappar stort i den senaste Pisamätningen och parkerar strax över OECD-snittet. Andelen som inte når upp till kunskapskraven har vuxit, klassklyftorna vidgats.

Utvecklingen är likartad i många andra länder. OECD, som driver Pisaprojektet, lyfter pandemin som en "självklar orsak till den dramatiska nedgången".

Sverige var ett av få länder som höll skolorna öppna under pandemin. Skolverket pekar dock på pandemin som orsaken även till det svenska störtdyket.

Japan: Fokus på problemlösning

Även Japan undvek långa nedstängningar, men går till skillnad från Sverige kraftigt framåt i alla ämnen. Landet presterar bäst av samtliga OECD-länder och överträffas i övrigt bara av Singapore.

De öppna skolorna var en viktig framgångsfaktor, säger Akiko Ono, Japans representant i Pisas styrgrupp.

I ett längre perspektiv lyfter hon en uppdaterad läroplan med större fokus på problemlösning och självständigt tänkande. Men också en dedikerad lärarkår som enligt OECD har världens längsta arbetsdagar.

– Nackdelen är förstås att de arbetar alldeles för hårt och ibland drabbas av psykisk ohälsa och lämnar sina jobb. Det har gjort att yrket har tappat attraktionskraft och att färre väljer lärarbanan.

I Japan talar man om en holistisk syn på utbildning som står på tre ben: akademiska färdigheter, fysiskt välmående och vad Akiko Ono kallar ett "rikt sinne" – ett slags moralisk fostran som inkluderar disciplin, samarbete, ansvar och omtanke.

Eleverna använder digitala hjälpmedel i alla klasser och alla ämnen. De har inneburit ett viktigt skifte som har förbättrat såväl den individuella som den kollektiva inlärningen.

Akiko Ono, Japans representant i OECD:s styrgrupp

Eleverna introduceras tidigt till frågor om rättigheter och skyldigheter, och hur dessa hänger samman. Japanska lågstadieelever får också dagligen delta i städningen av klassrum, korridorer och toaletter.

– Skolan är en gemensam plats där eleverna tillbringar mycket tid. Det är tradition att man då, precis som hemma, hjälper till. Det handlar om att lära sig ta ansvar och att vi tror att alla mår bra av att känna delaktighet.

I Sverige anses digitaliseringen av skolan ha gått för långt. Datorer och läsplattor får klä skott för "kunskapskollapsen". När Pisaresultaten presenterades slog utbildningsminister Mats Persson (L) fast att det är hög tid för en återgång till läroböcker, papper och penna.

I Japan har diskussionen snarare handlat om bristande digitalisering och 2019 sjösattes ett program för att förse varje elev med dator eller läsplatta. Tekniken möjliggjorde distansundervisning under pandemin och ses nu som en ovärderlig resurs.

– Eleverna använder digitala hjälpmedel i alla klasser och alla ämnen. De har inneburit ett viktigt skifte som har förbättrat såväl den individuella som den kollektiva inlärningen, säger Akiko Ono.

Pisa-chock i Japan 2003

Sveriges Pisaresultat faller till 2012 års nivå. Då talade man om en "Pisa-chock", ett bekant begrepp även i Japan. Där inträffade den 2003 och 2006, då resultaten i framför allt läsförståelse dalade, vilket fick stora konsekvenser.

Den skolpolitiska debatten i landet hade under 1990-talet präglats av en tro på att man behövde minska tiden i klassrummet, berättar Akiko Ono.

– I Japan är det traditionellt sett hård press på att klara inträdesprov för att ta sig in på rätt universitet. Man ansåg att barnen behövde få mer egentid. Men Pisa-chocken ledde till att man svängde och återigen ökade timmarna i skolbänken. År 2009 och 2012 var resultaten i läsförståelse återigen mycket bra.

Japansk forskare: Svenska skolans fördelar

Enligt japanska skolforskaren Megumi Honjo finns stora förtjänster med det svenska systemet.

Megumi Honjo är docent vid Kanazawa-universitetet i Japan där hon utbildar blivande lärare. Hon har i många år forskat på Sveriges utbildningssystem och pekar på tre områden där hon anser att Japan bör dra lärdom av Sverige.

1. Lärare

Japan hör till de länder som presterar bäst i Pisa-mätningarna, men enligt Honjo sker framgångarna delvis på bekostnad av landets lärare, som enligt OECD har världens längsta arbetsveckor på i snitt 56 timmar.

– Man tar inte tillräcklig hänsyn till japanska lärares välbefinnande och deras enorma arbetsbörda glöms ofta bort. Den tuffa verkligheten för lärare gör att många byter yrke eller slutar redan under sin utbildning. I Sverige har lärare ett bättre skydd.

2. Förberedelse

Japanska elever drillas i kärnämnen och skriftliga intagningsprov. Det ger resultat i Pisamätningar men skapar också stress och oro över framtiden. Om det japanska systemet premierar akademisk fallenhet tar svensk skola hänsyn till individuella olikheter, anser Honjo.

– I Japan är det helt och hållet dina betyg som avgör din karriär. Betyg är viktiga även i Sverige, men ert skolsystem handlar mer om att förbereda alla elever för samhället och arbetslivet.

3. Flexibilitet

Tre av tio svenska gymnasieelever studerar på yrkesprogram, vilket är betydligt fler än OECD-snittet på 23 procent. I Japan är motsvarande siffra 12 procent. Där är alternativen enligt Honjo färre och håller lägre nivå. Det bidrar, säger hon, till att elever med sämre betyg i akademiska ämnen riskerar att hoppa av skolan.

– I Sverige håller yrkesprogrammen hög nivå och leder till jobb efter studenten. Jag tror överlag att mer flexibilitet sett till utbildningsalternativ skulle göra saker bättre i Japan.

Svensk forskare: 

Japan hör, liksom flera östasiatiska länder, till toppen i Pisamätning efter Pisamätning. Länderna har liknande utbildningssystem och syn på studier, säger Patrik Ström, chef för Japaninstitutet på Handelshögskolan i Stockholm.

– Man drillas väldigt tidigt in i att det är resultat som gäller i förhållande till vilka möjligheter som ges senare i livet. Från att komma in på rätt skola som tar en till de bästa universiteten och vidare till jobb på rätt företag.

Stort fokus läggs på matematik, naturvetenskap och läsförståelse – och på testsituationer i sig.

– Eftersom prov är helt avgörande för att komma in på rätt skolor så har man en kultur av att träna inte bara på det du ska lära dig på provet utan också på själva testmomentet.

Utbildning präglas helt enkelt tidigt av stort allvar.

– Sedan kan man resonera kring effekterna av den pressen på barn och ungdomar och om det på lång sikt är det som skapar välfärd.

OECD: Svenska elever passiva konsumenter

OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher kopplar Sveriges svaga Pisaresultat till stökiga skolmiljöer och en syn på utbildning som en "servicetjänst".

– Elever är passiva konsumenter, lärare är servicepersonal och föräldrarna kunder. Men utbildning fungerar bara när alla berörda parter engagerar sig, tar ansvar, sade han till TT i december.

I Japan åtnjuter läraren en socialt uppburen position. I kombination med ett samhälle som genomsyras av respekt för äldre bidrar det, enligt Patrik Ström, till en skola som präglas av disciplin och ordning.

I sammanhanget bör nämnas att Japan till skillnad från Sverige är etniskt homogent. Några större problem med barn som inte får med sig språket hemifrån existerar således inte.

Sverige kan dra lärdom av Japan. Men även Japan både kan och vill lära av Sverige.

– Det finns en väldig nyfikenhet på de kreativa delar som finns i det svenska systemet. Här startas intressanta nya företag och man ser att det sker något i kreativiteten som finns i ekonomin och samhällsstrukturen som man kanske inte ser i Japan.

Svenska elever uppmuntras tidigt att tänka kritiskt, något som är ovanligare i Japan, enligt Ström.

– Om man jämför studenterna vi har från Japan, men även andra delar av Asien, så är de inte vana vid att ifrågasätta vad läraren säger medan våra studenter hela tiden frågar och är betydligt mer redo att diskutera. Samtidigt blir det svårt att diskutera om man inte har gedigna kunskaper, säger han.

FAkta

Japan

Japan är med sina 377 000 kvadratkilometer något större än Norge.

Det långsmala öriket i Stilla havet består av huvudöarna Hokkaido, Honshu, Shikoku och Kyushu samt tusentals mindre öar.

Landet har drygt 125 miljoner invånare. Huvudstaden Tokyo räknas som världens största storstadsområde med en befolkning på över 35 miljoner.

I över 15 år har antalet döda överstigit antalet födda. Detta i kombination med en mycket begränsad invandring gör att prognoser pekar på att folkmängden kan understiga 100 miljoner 2050.

Japan är en konstitutionell monarki med en befolkning som till 97 procent utgörs av japaner.

Nioårig grundskoleutbildning är kostnadsfri och obligatorisk. Gymnasiestudierna är avgiftsbelagda.

Källa: Utrikespolitiska institutet, Nationalencyklopedin