Tacka Colin för neutronkanonen

2009-05-29 15:22  

Det är ingen måtta på glädjen i Lund i dag efter beskedet att man vunnit kampen om det europeiska neutronprojektet ESS. Och alla hyllar den kände neutronforskaren Colin Carlile som hållit i trådarna.

Det är nu i praktiken klart att världens största neutronkälla och neutronforskningsanläggning European Spallation Source ESS kommer att byggas i Lund – en satsning på minst 13 miljarder kronor enbart i konstruktionskostnader.

- Colin har varit vårt trumfkort. När regeringen för två år sedan utsåg Colin Carlile att leda ESS-sekretariatet i Lund sände det tydliga signaler till resten av Europa att Lund var bäst. Den plats som Colin valde skulle vinna.

Det säger Marianne Ekdahl, informationschef på ESS Scandinavia till Ny Teknik på fredagen efter det att forskningsminister Lars Leijonborg hållit en improviserad presskonferens i Lund.

Colin Calile känner alla
Innan Colin Carlile kom till Lund, först som gästprofessor 2006 och sedan som chef för ESS-sekretariatet vid Lunds universitet 2007, var han högsta chef på det kända ILL-institutet i Grenoble i Frankrike.

Han har redan knutit upp flera världsledande neutronforskare till ESS-projektet och därmed markerat att han vill ha ESS till Lund, bland annat ILL:s forskningschef Christian Vettier, som nu är forskningschef på ESS Scandinavia.

Sverige vann omröstningen
Lars Leijonborg var i går kväll med på den omröstning i Bryssel som visade att Lund hade ett överväldigande stort stöd bland de övriga europeiska forskningsministrarna.

Framför allt får Lund stöd från de båda tongivande länderna Frankrike och Tyskland – plus flertalet av de mindre länderna.

Största neutrontillverkaren i världen
- ESS blir främst i hela världen när det gäller att producera neutroner. Ju fler neutroner man kan tillverka desto bättre forskningsresultat kan man prestera, säger Marianne Ekdahl.

Det är osannolikt stora tal det handlar om – minst en triljon neutroner per sekund.

- ESS kommer att blir bättre än dagens största neutronproducenter - SNS i Tennessee i USA och J-Parc utanför Tokyo i Japan. Beroende på vilken forskning man vill bedriva blir ESS ett upp till 100 gånger vassare instrument än existerande anläggningar, säger hon.

Partikelforskningsanläggningen Cern i Geneve är större men där handlar det om grundläggande partikelforskning medan ESS i Lund är inriktat på bred materialforskning.

500 fast anställda
ESS i Lund ska bli ett världsledande centrum för materialforskning med cirka 500 fast anställda och mellan 2.000 och 3.000 gästforskare varje år.

- Vi räknar med att hälften av de europeiska forskare som i dag ar betar med neutronforskning kommer att söka sig till Lund, säger Marianne Ekdahl.

Så här ser tidsplanen ut:

2009:De länder som stöder Lund ska skriftligen lämna in sin motivering och förslag på hur de kommer att bidra till finansieringen.

Redan nu är det klart att Sverige tar 30 procent av budgeten, Danmark 12,5 procent medan övriga Norden och Baltikum fyller på upp till 50 procent.

Europeiska investeringsbanken är beredd med en lån motsvarande 15 procent av finansiering och övriga länder tar då 35 procent – antingen i form av reda pengar eller ”in natura” i form av material och teknik.

2009-2010:Ansökan för bygget ska skrivas och lämnas till länsstyrelsen för bedömning enligt miljöbalken, till Strålsäkerhetsmyndigheten och till kommunen för godkännande enligt plan- och bygglagen.

2009-2011:Slutlig design av anläggning med tekniska ritningar och beslut om exakt vad som ESS-anläggningen ska kunna göra och hur den ska göra det.

Ledande forskare och ingenjörer från andra anläggningar och universtitet, bland annat Cern, kommer att engageras. Redan nu har två acceleratorspecialister rekryterats från Cern – engelsmannen Steve Peggs och svensken Mats Lindros.

Uppsala universitet, som har flera ledande neutronforskare, räknar med att få en stor roll i design och konstruktion.

2012: Spaden sätts i marken och bygget påbörjas. Själva byggnaderna, den konventionella delen av anläggningen, beräknas gå på 4-5 miljarder kronor - en tredjedel av totalinvesteringen.

2012-2018/19:Bygger igång. Uppdragen väntas gå direkt till svenska byggare och entreprenörer eftersom ESS blir en internationell organisation som inte lyder under EU:s upphandlingslagar.

En så stor investering som ESS representerar väntas leda till en BNP-öknng i Sverige på flera miljarder koronor och tusentals nya arbetstillfällen. Enbart region Skåne räknar med 700 nya arbetstillfällen som är direkt kopplade till ESS.

2015-2019: Neutronkanonen byggs och ESS-anläggningen utrustas för sitt specifika ändamål.

2019slås strömmen till kanonen på och de första neutronerna börjar tillverkas i sju av de 23 planerade experimentstationerna.

2019-2023:Resterande 16 experimentstationer byggs. Den årliga driftskostnaden för ESS-anläggningen beräknas till 900 miljoner kronor.

Vilken nytta kan ni ha av ESS?

Göran Wirmark, ställföreträdande vd på Volvo Technology:
– Vi tror att ESS kan ha en viktig betydelse för forskning kring batterier och katalysatorer. Med analysmetoden kan vi analysera en del fenomen, exempelvis åldringsfenomen i batterier, som vi inte kan göra på andra sätt.

Anna Jänis, forskare, FOI:
– Så småningom kommer vi att få kunskap utifrån den grundforskning om material som ska bedrivas vid ESS. All kunskap kring material är viktig för oss.

Bengt-Olof Elfström, tidigare teknisk chef på Volvo Aero, jobbar nu med strategisk forskning inom företaget:
– Vi jobbar med tillämpad forskning som kan leda fram till produkter om 15–20 år. Via ESS kan vi få bättre förståelse för material och materialmodeller och bättre möjligheter att utföra simuleringar av hur material uppträder i olika situationer och vid olika temperaturer.

Jan Lundberg, forskningschef Astra Zeneca:
– För Astra Zeneca råder det inget tvivel om att MAX IV är den viktigaste satsningen just nu. Det är här vi direkt kan studera vad som sker med de molekyler vi har valt ut och hur de fungerar. ESS blir en viktig långsiktig komponent som stärker vår ställning inom en rad tekniska områden.

Lars Pettersson, vd Sandvik:
– Den skulle bland annat komma till nytta inom materialvetenskaplig forskning. Men ännu har vi inga konkreta projekt att förlägga dit, för den finns ju ännu inte.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer