LTU utvecklar en metod för att sanera världsproblemet

2019-06-04 13:21  
Foto: Richard Renberg

Ännu finns ingen billig och effektiv lösning för att sanera PFAS-kontaminerade områden. Nu ska LTU utveckla en metod där man direkt i fält kan bryta ned de högfluorerade ämnen som gör människor runtom i världen sjuka.

Sveriges grundvatten är förorenat av PFAS, högfluorerade ämnen som inte bryts ned i naturen. De flesta av oss har dem redan i kroppen, där de påverkar vår hälsa. En stor källa är det brandsläckningsskum som har använts på flygplatser – men människor exponeras även via en rad konsumentvaror, exempelvis matförpackningar och kläder. PFAS är ett globalt problem, och i USA har delstaten New Hampshire nu stämt åtta av de företag som ligger bakom produkterna, bland andra 3M och DuPont.

Under våren släppte Nordiska ministerrådets sin rapport "The cost of inaction". Enligt rådets beräkningar kommer PFAS-saneringen i de nordiska länderna att kosta mellan 480 miljoner och 115 miljarder kronor. Eftersom ämnena är väldigt svåra att bryta ned blir saneringen dyr. Men nu ska Luleå tekniska universitet kombinera de mest lovande teknikerna för efterbehandling som beskrivs i forskningen, och skala upp dem till en billig metod som kan tillämpas direkt där problemen finns.

– Det finns ett batteri av metoder som har visat sig vara effektiva – men de har inte tillämpats i full skala. Vi kan använda kemikalier för att skapa fria radikaler, som hjälper till med oxidationen. Men vi måste tillsätta lite energi för att det ska fungera, i form av lite tryck och lite värme. Men processen är ganska energieffektiv – materialet kokar inte. Kemikalierna kan också användas tillsammans med ultraljud vid olika frekvenser. Sedan kan man testa med elektrokemi, men det kräver elektroder som är ganska dyra – och det blir ett problem om man behöver byta dem ofta, säger Ivan Carabante, forskare inom avfallsteknik vid LTU.

Omkring 4 700 PFAS-ämnen

I över tio år har han samarbetat med professor Jurate Kumpiene inom området, och nu ska de hitta en kompromiss mellan behandlingseffektivitet och praktisk tillämpning som fungerar ute i fält. Förhoppningsvis kan det treåriga projektet bidra till att minska behovet av att transportera de förorenade massorna till behandlingsanläggningar eller deponier.

Läs mer: Här är växterna som renar giftig mark

Det finns omkring 4 700 PFAS-ämnen på marknaden, och det pågår mycket grundforskning om dem. Men hittills har man bara lyckats kartlägga en mindre del av de molekyler som ingår.

– Vi försöker i stället använda den grundforskning som finns för att hitta en mer tillämpad metod. Båda forskningsområdena är viktiga, men vår lösning ska kunna användas för att sanera större områden. Vi måste hitta en teknik som bryter ner PFAS men samtidigt hitta en ekonomisk effektivitet, säger han.

Trots att problemet är globalt och omfattande finns ännu ingen effektiv och prisvärd metod för sanering – och just nu ligger Luleå i täten.  

– Det har funnits företag som har försökt kommersialisera metoder, men resultaten har inte varit så positiva. Det pågår mycket forskning kring PFAS runt om i världen, men Sverige och LTU har ett bra läge i och med att vi bedriver forskning som är mer tillämpad, säger Ivan Carabante.

Omfattande saneringsbehoven

Saneringsbehoven på hemmaplan är omfattande. Sverige har 222 platser för brandövning och 287 flygplatser, som har identifierats som förorenade med PFAS. Ivan Carabante berättar att man även har hittat höga nivåer av PFAS i lakvatten från deponier som egentligen inte ska innehålla de skadliga molekylerna. Våtsiktning, där sanden tvättas, är en metod för att hantera problemet.  

Projektet "Validering av behandlingstekniker för PFAS-förorenade material" finansieras med 2,5 miljoner kronor av Statens geotekniska institut. I projektet samarbetar LTU med Swedavia-Umeå Airport, Dåva DAC, Swerock, samt Eurowaters.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt