Här är alla lager i rymddräkten som skyddar astronauterna

2019-10-18 12:32  
Grafik: Jonas Askergren Källa: Nasa

En rymddräkt som väger 140 kilo och har 14 lager med olika funktioner skyddar astronauterna.

Nu är det dags för svensk-amerikanskan Jessica Meir att ta sina första steg i rymden. Hon blir samtidigt historisk eftersom hon får sällskap av kollegan Christina Koch i den allra första helkvinnliga rymdpromenaden.

Rymddräkten EMU består av 14 lager. Den har också ett system för livsuppehållande funktioner, en så kallad PLSS (Primary life support system) och en kontrollenhet.

Dräkten består av flera olika delar som finns i olika storlekar så att de kan matchas ihop för att passa den astronaut som ska använda dem. Hela dräkten väger cirka 140 kg.

Lager 1–3: Temperaturkontroll

Eftersom värme bara kan avledas genom strålning eller strömning i rymden används vätskekylda underdräkter för att kontrollera temperaturen hos astronauterna. Lagren är vanligtvis tillverkade av neopren, Gore-Tex eller Dacron.

Lager 4–5: Tryckkontroll

För att hålla innertrycket i dräkten stabilt finns ett innerlager av böjligt gummi (4) som kallas för blåsan. Lagret är större än det yttre lagret (5) och det överflödiga gummit samlas runt lederna. Lager 5 ska hindra lager 4 från att expandera okontrollerat.

Lager 6–14: Värmeskydd

Dessa lager har tre funktioner. De ska isolera och undvika värmeförlust, skärma av strålning och skydda mot mikrometeorider och rymdskräp som skulle kunna punktera dräkten. De består vanligen av neopren, Gore-Tex, Dacron och Mylar.

PLSS-enheten

En ryggsäck som består av syrebehållare, varningssystem, batteri, vattenkylningssystem, koldioxidabsorbator (ett slags filter), ventilationsfläkt och radiokommunikation.

Hjälm och säkerhetsraketer

Hjälmen skyddar mot ljus och värme och är utrustad med strålkastare och tv-kameror.

Bakom ryggsäcken kan man fästa en modul som kallas Safer. Den innehåller små raketer som astronauterna kan använda sig av i nödläge, till exempel om säkerhetslinorna går av.

Styrenhet för ISS nya batterier

Uppdraget handlar om en krånglande styrenhet, kallad BCDU, för de nya litiumjonbatterierna. Enheten, kallad BCDU, måste fixas.

Under kommande promenader fortsätter sedan arbetet med att byta ut den internationella rymdstationen ISS gamla batterier mot moderna litiumjonbatterier att fortsätta.

– Det finns gott om solenergi där uppe, eftersom det är molnfritt, och energin från solpanelerna leds ner till batterier. På grund av brandrisken har dessa batterier tidigare inte varit litiumjonbatterier, men nu är det dags. Passande nog lagom till när dessa batteriers upphovsmän belönas med Nobelpriset i kemi, säger Johan Marcopoulos, kommunikationsansvarig vid Rymdstyrelsen.

Det var den 26 september som Jessica Meir, tillsammans med emiratiern Hazzaa Ali al-Mansoori och ryssen Oleg Skripotjka anlände till Internationella rymdstationen (ISS) som går i omloppsbana cirka 40 mil ovanför jorden. Hazzaa Ali al-Mansoori, som var en så kallad gästastronaut (rymdturist), åkte hem igen efter bara en vecka, men Jessica Meir väntas bli kvar på stationen i över ett halvår.

Fem och en halv timmes arbetspass

Promenaden blir Meirs första, och den fjärde för Koch. Nasa skriver att den inleds 13.50 svensk tid. Ordet promenad är egentligen en missvisande term från rymdresornas tidiga dagar, det är ett fem och en halv timme långt, mycket krävande arbetspass.

Eftersom rymdstationens omloppstid runt jorden är 92 minuter kommer de båda astronauterna att få uppleva att solen går upp och ner ett antal gånger.

– De går in perioder som är mörka och perioder som är ljusa, under vilka temperaturen kommer att variera mellan ett hundra grader minus och ett hundra grader plus. Och om de har tid att titta ner mot jorden, så kommer de att få se rätt mycket, säger Johan Marcopoulos.

Dessutom kommer de att rusa fram i en hastighet av 28 000 kilometer i timmen, även om astronauterna själva inte kommer att märka det i tyngdlösheten.

– Nej, det är ju i förhållande till jorden som det går så snabbt. Men det kommer ändå att bli väldigt jobbigt för dem, eftersom det inte är så lätt att manövrera i de där dräkterna, säger Johan Marcopoulos.

Samma rymddräkt som Christer Fuglesang bar

Detta blir andra gången som en svensk är ute i det fria i rymden. Eller sjätte, beroende på hur man räknar, eftersom Christer Fuglesang sammanlagt genomförde fem rymdpromenader under sina två rymdresor 2006 och 2009. Den rymddräkt han bar då var samma modell som dagens astronauter på ISS använder.

Under en av sina rymdpromenader råkade Christer Fuglesang tappa ett skruvhuvud, vilket väckte en viss munterhet nere på jorden.

– Det är inte helt ovanligt att sådant händer, även om det aldrig är roligt att göra det i direktsändning. Men den har nog brunnit upp i atmosfären vid det här laget, antagligen redan efter ett par månader, säger Johan Marcopoulos.

För även om ISS befinner sig i omloppsbana runt jorden faller föremål på detta avstånd ändå sakta ner mot jordens atmosfär, även skruvhuvuden.

– Det gör att man måste dra igång raketerna och puffa upp rymdstationen med jämna mellanrum för att se till att den håller sin bana, säger Johan Marcopoulos.

Här kan du följa rymdpromenaden:

Jonas Askergren

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt