Fuglesang: ”Sverige riskerar att falla bakom”

2017-06-27 07:03  
Christer Fuglesang. Foto: Christine Olsson / TT

Sveriges enda astronaut välkomnar en ny nationell rymdstrategi. Men Christer Fuglesang är besviken på att regeringens plan för rymden dröjer.

Både långt före – och efter sina två rymdfärder – har Christer Fuglesang haft ett starkt engagemang för den svenska rymdverksamheten.

Under senare år har han varit en stark röst i debatten som har kretsat kring faktumet att Sverige är ett av få länder som saknar en nationell strategi för rymdfrågor.

Rymdverksamheten blir allt viktigare för vårt moderna samhälle – vilket i sin tur ökar behovet av en samlad strategi för rymdfrågor, lyfter Christer Fuglesang fram.

Det sker en snabb utveckling och stark tillväxt inom rymdområdet – och om regeringen inte agerar nu riskerar Sverige att missa chansen att hänga med utvecklingen, enligt honom.

Läs mer:

Läs mer: Rymdtekniken får fart i industrin på jorden

I början av maj kom beskedet från Helene Hellmark Knutsson, ministern för högre utbildning och forskning, att regeringen kommer att ta fram en strategi för Sveriges satsning på rymdforskning och rymdfart.

För Ny Teknik berättar Christer Fuglesang att han ser positivt på den utökade satsning på Esrange som Helene Hellmark Knutsson har nämnt i intervjuer om den kommande rymdstrategin.

– Det öppnar för möjligheten till att både skjuta upp och bygga raketer. En ökad satsning på Esrange skulle kunna skapa många effekter som är bra, säger han i en taxi på väg ut mot Arlanda.

Vad tror du om Sveriges chanser att bli ledande inom ny rymdteknik?

– Vi är duktiga på rymdteknik, så möjligheten finns. Det är inte bara en fråga om att kunna bygga hårdvara och teknik. Det måste också finnas goda möjligheter till att gå från att ha en idé till att kunna bygga upp en verksamhet.

Läs mer:

Läs mer: Rymden viktig i digitalisering av samhället

I likhet med många andra experter pekar Christer Fuglesang på stora tillväxtmöjligheter inom nedströmsteknik, det vill säga tjänster som använder och förädlar data från satelliter. Men en större efterfrågan på den typen av tjänster kommer också att leda till en ökad efterfrågan på hårdvara i form av massproduktion av små satelliter, exempelvis.

– Det är en marknad som kommer att växa mer och mer i takt med att det finns allt fler satelliter som ackumulerar data. I dag planeras och byggs det konstellationer med hundratals små satelliter på samma gång, vilket såklart är en drömgrej för svenska rymdbolag att vara en del av.

Vad behövs för att skapa bättre förutsättningar för svenska rymdbolag?

– Den svenska rymdstyrelsen mås- te få mer pengar från staten för att kunna satsa på forsknings- och teknikprojekt. Sedan är det viktigt att Sverige stödjer internationella samarbeten. Ju mer pengar vi stödjer Esa med, desto större chanser skapas för svenska rymdbolag.

– Jag har också alltid saknat ett svenskt stöd för bemannad rymdfart. Alla kan inte bli astronauter, men en sådan satsning kan skapa ringar i vattnet, exempelvis ett ökat teknik- och vetenskapsintresse bland unga.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt