Industri
Titanklaffar i hjärtat ska leda blodet rätt
Titanklaffen
Den svenska ingenjören Jan Lentell har tagit fram en helt ny typ av hjärtklaff. Förra veckan opererades den första in i människa.
Hjärtklaffar fungerar som backventiler som hindrar blodet att rinna i fel riktning. Den typ som är vanligast i dag består av två delar som är fästa på en brygga i mitten. När de öppnas flödar blodet vid sidan om klaffarna.
- Jag tänkte redan när den kom kring 1980 att så där ska ju inte en klaff se ut. Sedan har jag försökt bygga en som är så lik människans som möjligt, säger Jan Lentell.
Han är medicinteknisk ingenjör och har jobbat med att utveckla hjärtklaffen i drygt tio år. Förra veckan opererades den första in i människa. Det är en konstruktion i tre delar. När den öppnas lägger sig de tre delarna längs blodkärlets väggar.
- Det blir ingen turbulens bakom dem. Flödet är som i en mänsklig klaff, säger Jan Lentell.
Han har utvecklat klaffen tillsammans med hjärtläkaren Kenneth Pehrsson. De har testat den på får och redovisat resultat i två vetenskapliga artiklar.
- Fåren utvecklade inga blodproppar och vår förhoppning är att människan inte heller ska göra det. De patienter som nu ska få hjärtklaffen kommer att få blodförtunnande medel för säkerhets skull, fram tills vi utvärderat resultaten, säger Kenneth Pehrsson.
Just blodproppar är ett stort problem med dagens mekaniska klaffar. Dessutom ger klaffarna i pyrolyserat kol ifrån sig ett klickljud när de stängs. De biologiska, från gris eller kalv, håller å andra sidan inte mer än tio till 15 år.
Uppfinnarna bakom den nya klaffen tror att de löst problemen. Klaffen är tillverkad i rent titan, som är mjukt och dessutom får en tunn påväxt av celler som dämpar ljudet. Materialet, tillsammans med den nya konstruktionen, gör att blodet inte koagulerar.
Karolinska universitetssjukhuset har fått tillåtelse att operera in ytterligare fyra klaffar.
- Operationerna ska utvärderas. Om läkemedelsverket ger sitt godkännande är nästa steg en klaffutprovning på 1 000 patienter. Därefter kan de CE-märkas och kommersialiseras, säger Jan Lentell.
Han driver i dag verksamheten i ett enmansbolag och startar gärna tillverkning i egen regi. Ett annat alternativ är att sälja tekniken till ett större bolag.
