Inte dyrast i världen. Men inte heller billigast.
De svenska byggkostnaderna och priserna på byggmaterial har ökat kraftigt sedan mitten av 1970-talet.
Fram till dess var priserna någorlunda stabila, från 1950-talet och framåt. Men på 1970-talet började de skjuta i höjden.
Ändå finns det inget som talar för att just de svenska kostnaderna för byggande och byggmaterial har ökat mer eller är högre än i andra jämförbara länder.
- Ingen vet säkert hur det ligger till med den saken, säger Rune Wigren, professor i nationalekonomi på Uppsala universitet, institutet för bostadsforskning i Gävle.
I teveprogrammet "Reportrarna" hävdades nyligen att priserna i Sverige på exempelvis byggmaterial låg skyhögt över resten av Europa. I programmet togs upp exempel på enskilda byggmaterial där de svenska priserna var mellan 20 och över 30 procent högre.
Rune Wigren såg teveprogrammet.
- Uppgifterna i programmet kan vara sanna eller falska. Väljer man ut en speciell vara och särskilt land går det att visa att de svenska priserna är högre eller lägre. Det går alltid att hitta det man är ute efter. Det är oerhört komplext att jämföra kostnaderna på byggmateriel i skilda länder. Ingen vet exakt hur det ligger till, säger han.
Det är sådana prisjämförelser han håller på med just nu. Förmodligen är han landets ledande expert på bostadsmarknadens ekonomi och har exempelvis anlitats av Byggkostnadsdelegationen. För närvarande utreder han hur priset på svenska byggmaterial ligger till i en internationell jämförelse. Men han är långt ifrån klar och vet inte hur en sådan jämförelse utfaller.
- Det enda byggmaterial jag vågar uttala mig om idag är cement. Och Sverige toppar inte kostnadsligan på cement. Vi ligger klart under mitten bland jämförbara länder.
Totalt har priserna på byggmateriel i Sverige ökat med 1,5 procent om året mellan åren 1986 och 1999. Det är en real prisstegring, där hänsyn tagits till inflationen.
Denna totala prisökning på byggmaterial förklarar i viss mån de stigande kostnaderna för att bygga små- och flerfamiljshus. Men bara till knappt 15 procent, enligt Rune Wigren. 85 procent av kostnadsökningen för husbyggande beror på andra faktorer.
En viktig orsak är byggkonjunkturens stora och ryckiga svängningar. Går konjunkturen upp rusar priserna i höjden och produktivitet går i botten. När marknaden vänder och konjunkturen sjunker följer dock inte priserna med - de sjunker en del, men rätt långsamt.
Andra faktorer som styr byggkostnaderna är:
* Hur bostäderna utformas. Att kvaliteten har ökat.
* Hur löner, materialkostnader och kostnader för transporter stiger. Liksom hur tomtpriser utvecklas.
- För närvarande slår de ökande tomtpriserna hårt på byggkostnaderna, säger Rune Wigren.
Produktiviteten i själva byggprocessen inverkar självklart på byggkostnaderna. Och här är småhusbyggarna bättre än de som producerar större bostadshus.
Rune Wigren har jämfört de förra med de senare under en 30-årsperiod. Resultatet visar entydigt att småhusproducenterna haft en bättre produktivitetsutveckling. Trots att de haft högre kostnader för material, löner, transporter med mera.
Rune Wigren:
- De som bygger flerbostadshus hade skal- och serieekonomiska fördelar under miljonprogrammet mellan 1965 och 1974. Därefter har det varit tvärtom. Nu är det småhusproducenterna som har skalfördelar.
De svenska byggkostnaderna är inte högst i världen även om vi ligger i toppskiktet. Räknar man bort skatterna - med den rekordhöga svenska momsen - och tomtpriserna så ligger det svenska byggandet i den europeiska mittfållan, klart efter Schweiz som har de högsta byggkostnaderna, exklusive moms och tomtpriser.
Det betyder inte att allt är gott och väl på den svenska marknaden.
- Konkurrensen i byggbranschen är för dålig. Det är en monopolistisk prissättning på flera byggvaror. Och bostadsbyggandet är i alltför hög utsträckning en "skyddad" sektor. Men situationen är inte bättre i andra länder.
