Industri
”Skräp-dna” nytt vapen mot barncancer
Det som tidigare klassats som "skräp-dna" kan spela viktig roll för både diagnosticering och behandling av cancersjukdom hos barn. Foto: Colourbox
”Skräp-dna” kan spela en viktig roll i kampen mot den allvarliga cancersjukdomen neuroblastom hos barn. Bakom upptäckten ligger svenska forskare.
Neuroblastom (nervvävnadstumörer) är den tredje vanligaste typen av cancer hos barn. I Sverige drabbas ett 20-tal barn per år. De flesta insjuknar före två års ålder. Nu har svenska forskare upptäckt att det som tidigare klassats som "skräp-dna" kan spela en viktig roll för att både diagnosticera sjukdomen och för att avgöra hur den ska behandlas.
Vi människor har cirka 20 000 gener som var och en tillverkar ett protein. Men den stora delen av vår arvsmassa gör inte det. Den delen (98,5 procent) har tidigare kallats skräp-dna. Men i takt med att ny utrustning för att analysera vårt dna har kommit ut på marknaden har forskarna upptäckt att det inte alls handlar om skräp utan om gener som innehåller ritningen till tiotusentals små och långa molekyler, som inte producerar proteiner utan utför andra viktiga biologiska funktioner. Dit hör NBAT-1 som finns i cancercellen.
- Våra studier visar att neuroblastompatienter som har lägre nivåer av molekylen också har en sämre prognos, och därför kan behöva tuffare behandlingsalternativ. Molekylen skulle alltså kunna användas både för att bedöma prognosen för tillfrisknande och i planeringen av hur aggressivt neuroblastomet bör behandlas, säger professor Chandrasekhar Kanduri på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Upptäckten har gjorts tillsammans med forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Forskarna har analyserat neuroblastomtumörer från 108 svenska barn. Därefter har de testat nivåerna av NBAT-1 i ett större material av tumörceller som samlats in från barn i Belgien, Tyskland, Israel, Italien, Spanien, Storbritannien och USA. Resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cancer Cell.
Förhoppningen är att molekylen i sig på sikt ska kunna bli ett mål för nya läkemedel.
Gilla Ny Teknik på Facebook