SKF sparar miljoner på smörja

Många tror att SKF bara tillverkar lager. Men så är det inte. Där jobbar också många experter som säljer sitt kunnande om allt från effektivisering av fabriker till underhållsservice. Men trots att den kompetensen funnits inom bolaget i decennier, hade den ännu inte nått ut till de egna fabrikerna.

– Det ville vi ändra på. Självfallet borde vi se till att hjälpa våra egna fabriker att dra nytta av den kompetens vi har inom koncernen, säger Johnny Stieger, som är kundansvarig för SKF:s egna fabriker.

Han började med den fabrik som bara ligger ett stenkast från huvudkontoret i Göteborg. Där tillverkas allt från rullager på 8 ton med en diameter på 2,3 meter, till mindre varianter med ett tvärsnitt på bara 13 centimeter.

För det första projektet valdes den produktionslina, eller kanal som SKF kallar det, som tillverkar 85 000 sfäriska axiala rullager om året i storlekar på mellan 13 och 34 centimeter. Det är lager som används i allt från växellådor till pappersmaskiner.

Huvudsyftet med projektet kan kokas ned till två saker. Att sänka tillverkningskostnaden och att öka produktionstiden mellan oplanerade driftstopp.

Under en hel dag gick en handfull av SKF:s experter tillsammans med operatörerna längs de olika maskinerna i kanalen. Alla vanliga störningar dokumenterades, och sedan diskuterades olika förslag till åtgärder.

Drifttekniker Ari Palaanen, som har jobbat på fabriken i Göteborg i 26 år, var med. Han var först lite skeptisk till idén.

– Jag visste inte ens att SKF hade den typen av experter. Jag trodde vi bara gjorde lager, skrattar han.

– Men det var ju kanon. Nu har vi löst en hel del av problemen, och nästa gång vet vi vilka vi kan kontakta, fortsätter han.

Det visade sig att just denna produktionslina brukade drabbas av 7-8 större haverier om året. Och så många som en tredjedel orsakades av felaktig eller otillräcklig smörjning.

Smörjning brukar beskrivas som blodomloppet i en maskin eller i en produktionsanläggning. Men att smörjning var en så stor orsak till problemen överraskade.

Linan har flera hundra smörjpunkter. Tidigare fylldes de på ungefär en gång i veckan. Ari Palaanen uppskattar att smörjningen tog mellan en och två timmar i veckan, och under den perioden stod delar av produktionen stilla.

– Och då var vi ändå inte säkra på att smörjmedlet fanns på rätt stället, säger han.

För att komma åt vissa smörjpunkter krävdes att operatörerna klättrade högt upp på en maskin, vilket inte var en helt riskfri manöver. För att nå en del andra smörjpunkter behövde man krypa långt in under maskinerna.

– Så det hände väl en och annan gång att vi hoppade över smörjningen på de svårtillgängliga ställena, säger Ari Palaanen.

Nu är allt annorlunda.

Produktionslinan har numera ett helt automatiserat smörjsystem. Två större och två mindre smörjmaskiner installerades, med tunna rör som går till varje smörjpunkt.

Den större maskinen, som hanterar mellan 40 och 50 smörjpunkter, kostar cirka 50 000 kronor. Priset beror på antalet inkopplade smörjpunkter.

Numera får poleringsmaskinerna, svarvarna, slipmaskinerna och packningsutrustningen i kanalen rätt smörjmedel, i rätt mängd, på rätt plats och i rätt tid.

Maskinen ser inte bara till att fylla på fett eller olja i vissa bestämda intervaller, utan varnar också om smörjning fattas.

– Därmed slipper vi också överförbrukning av fett och smörja, säger Johnny Stiger.

Han uppskattar att den automatiserade smörjningen sparar in 2,5 miljoner kronor om året.

– Det beror på lägre kostnader för smörjmedel och reservdelar, samt färre haverier.

Ari Palaanen pekar också på andra fördelar såsom ökad säkerhet för operatörerna, bättre produktkvalitet, och mindre miljöpåverkan.

Det som överraskat honom mest efter expertgenomgången är hur stor vinsten blev av att rätta till även små störningar. Med rätt enkla medel har Ari Palaanen med kolleger lyckats sänka de årliga kostnaderna med 5,3 miljoner kronor.

En del av lösningarna var simpla, medan andra krävde installation av ny utrustning.

Varför tror du att ni inte rättat till de små problemen med enkla lösningar tidigare?

– Ja, men du vet hur det är. Man blir hemmablind, och att fixa till en del av störningarna uppfattas lätt som en del av det dagliga arbetet, säger Ari Palaanen.

Det är säkert något som många av oss känner igen.