Industri
Skånska grödor blir bioplast
Restprodukter från jordbruket ska omvandlas till åtråvärda kemikalier för industrin. Snart drar Sveriges första bioraffinaderi för grödor i gång. Platsen är skånska Svalöf.
Allt som skördas kan inte bli till mat. Dit hör skaften från jordärtskockor, strå från vete och fibrer från sockerbetor. En ny svensk fabrik ska nu omvandla överskottet till åtråvärda kemikalier som normalt tillverkas av råolja.
- Det handlar om att ta vara på överskott som annars bara ligger och ruttnar någonstans, säger Martin Hedström, forskare på avdelningen för bioteknik vid Lunds tekniska högskola.
I samarbete med industrijättar som Perstorp och Lyckeby stärkelse har lundaforskarna redan tillverkat kemikalien propionsyra av rester från framställning av rapsdiesel och potatisstärkelse. Propionsyra framställs normalt av oljebaserade produkter och används bland annat för framställning av färger, lack och konserveringsmedel.
Nu väntar andra ämnen på att framställas. Dit hör polymerer som kan användas för att tillverka biobaserad plast. Tricket är att hitta rätt mikroorganism som står för tillverkningen.
- Vi har förädlat en bakterie som tillverkar höga halter av plastmaterial för att skydda sig, säger Martin Hedström.
Det generella receptet är att ta restprodukter och tillsätta den rätta bakterien som tillverkar det industrin vill ha. Nu är tekniken redo att skalas upp till större volymer. Det kommer att ske i EU-projektet Bioraffinaderi Öresund.
- Vi har en större produktionsutrustning på plats. När den väl är inkopplad kommer vi upp i produktionsvolymer på 10-15 kubikmeter, säger Martin Hedström.
I oktober räknar forskarna med att inkopplingen ska vara klar. Då ska testkörningar med jordärtskockor, cikoria och hampa dra i gång. Målet är kemikalier till konkurrenskraftiga marknadspriser.
