Hållbar industri

Sandvik laddar för bränslecellsboom

I det tysta gör Sandvik en stor satsning på bränsleceller. Målet är att bli världsledande på specialbelagt stål för bipolära plattor. Ny Teknik Automation fick titta in i den hemliga tillverkningshallen.

Publicerad

<p>"Terra" står det på dörren till en av Sandviks anläggningar i Sandviken. </p> <p>- Här är det inte många som fått kika in, förklarar Mikael Schuisky, chef för forskning inom ytbeläggning på Sandvik Materials Technology.</p> <p>Som första tidning ska Ny Teknik Automation få ta en titt på den ena av Sandviks två nya tillverkningslinjer för specialbelagda stålband till bränsleceller. </p> <p>Hallen är enorm. "Maskinen", som Mikael Schuisky kallar den, sträcker sig från ena ändan, där vi kommer in och bort i fjärran.</p> <p>- Den är totalt 200 meter, säger Mikael Schuisky.</p> <p>Bakom den nya produktionslinan och de specialsubstrat och beläggningar som används för bränslecellerna ligger tio år av forskning och utveckling.</p> <p>- Nu är vi väl rustade när marknaden för bränsleceller tar fart, säger Mikael Schuisky.</p> <p>Längst har Sandvik kommit inom området högtemperaturbränsleceller, där företaget redan har flera kunder. Vilka dessa är och hur stora volymer det handlar om är dock hemligt.</p> <p>Ett problem för tillverkarna är att den höga arbetstemperaturen på uppåt 900 grader gör att de bipolära plattorna, som leder strömmen och håller ihop de enskilda cellerna, snabbt åldras. Sandviks lösning är ett specialstål med ett tunt skikt av kobolt. Det sätter stopp för det krom som annars vandrar ut från stålet och bildar kromsyra, som sänker bränslecellens prestanda.</p> <p>- Livslängden ökar signifikant med ett koboltlager på 600 nanometer, säger Mikael Schuisky.</p> <p>Kunderna får de färdigbelagda stålbanden på rullar. De kan sedan klippas till och stansas utan att materialegenskaperna påverkas.</p> <p>- Det är en annan stor fördel, som gör att tillverkningen av plattorna blir både enklare och billigare.</p> <p>På utvecklingsstadiet finns även belagt stål för så kallade PEM-bränsleceller, som jobbar vid lägre temperaturer. Där används ett tunt lager av en kolbaserad beläggning för att förbättra livslängden.</p> <p>Stålsubstratet kommer i form av tunna band på rullar som matas in i beläggningsmaskinen. När en rulle tar slut svetsas en ny på utan att tillverkningen stoppas. </p> <p>Vid Ny Tekniks besök står dock maskinen stilla.</p> <p>- Vi håller på och kör in en ny produkt, förklarar Mikael Schuisky.</p> <p>Skikten beläggs på stålbanden i flera vakuumkammare ungefär mitt i hallen, men så långt får Ny Teknik inte kika in.</p> <p>En stor fördel med processen är, enligt Mikael Schuisky, att det är lätt att växla mellan olika beläggningar. Den används till exempel även för nickel- och silverbeläggningar till elektronikindustrin. Även om det mesta just nu handlar om bränsleceller ser Sandvik också solfångare som ett framtidsområde. Här har Sandvik utvecklat ett eget koncept för solfångarens absorbator. Genom att använda flera lager av beläggningar kan mer värme absorberas. </p> <p>- När utvecklingen drar i gång på allvar ska vi vara världsledande på tekniskt avancerade ytor inom förnybar energi, säger Ulf Nilsson, chef för produktenheten för ytteknologi.</p>

Så görs beläggningen

För att belägga stålbanden använder Sandvik PVD, Physical Vapor Deposition, en vakuum- process där ett fast ämne förångas och <p>deponeras på substratet.

En bränslecellsstack består av ett stort antal enskilda celler. De bipolära plattorna sitter mellan cellerna och leder strömmen som alstras när syrejoner reagerar med bränslet vid anoden.

Högtemperatur­bränsle­celler, eller fastoxidbränsleceller (SOFC – Solid Oxide Fuel Cell), har en keramisk elektrolyt och arbetar vid en temperatur som typiskt ligger mellan 700 och 900 °C.