När krossat glas blandasi betongen flyter den ut lättare och behöver inte vibreras jämn. På Svensk Glasåtervinning hoppas de nu att en fjärdedel av allt insamlat glas ska användas som filler i betong.
I mer än tio år har möjligheterna att använda krossat glas i betong undersökts. Cement- och betonginstitutet, CBI har på uppdrag av Svensk Glasåtervinning AB, SGÅ utvecklat ett fillermaterial, Microfiller, baserat på glas som nu börjar användas i allt större skala.
- Förra året sålde vi 2 000 ton. I år räknar vi med minst en fördubbling. På sikt tror vi att 25-30 procent av glasåtervinningen kan komma att användas som betongfiller. Det handlar då om 25 000 - 40 000 ton per år, säger Ebbe Nyström, vd för Svensk Glasåtervinning AB.
Det skulle då motsvara cirka 20 procent av marknaden för filler.
Glaset till fillertillverkningen tvättas först för att bli fritt från allt organiskt material. Därefter mals det till ett pulver med maximalt 0,3 millimeters kornstorlek.
En anledning till att glasfiller används allt mer är att den självkompakterande betongen blir allt vanligare. Det är betong som inte behöver vibreras med särskild utrustning.
Glasfiller gör att rörligheten i betongen ökar. Den flyter ut lättare kring armeringsjärnen.
- Filler av glas gör betongen lättare att arbeta med jämfört med andra fillermaterial som kalk. Och med glas i betongen kan en del kemiska tillsatsmedel som slipmedel minska, säger Göran Klevbo på CBI som har utvecklat glasfillern.
På uppdrag av SGÅ marknadsför han nu också det nya fillermaterialet i Irland där det stora entreprenadföretaget Reddymix, verksamt över hela Europa, har visat visst intresse.
Ulf Jönsson, utvecklingsansvarig för betong på Skanska tycker att glasfillern är ett intressant alternativ men vill inte framhäva det framför något annat:
- När vi nu jobbar allt mer med självkompakterande betong så finns det ett stort intresse för finkorniga material som bidrar till att stabilisera en betongblandning. Glas är ett av de fillermaterial som vi utvärderar.
- Vi är inte riktigt klara över om detta är det bästa, men när vi testar det i produktion ser vi att det fungerar bra. Det har säkert en plats på marknaden.
En av Skanskas erfarenheter är att det krävs något mindre mängd glasfiller jämfört med andra fillertyper.
- Vi vet inte ännu om detta är det mest optimala fillermaterialet. Men vi använder självkompakterande betong allt mer, det blir mycket lättare att gjuta tekniskt komplicerade konstruktioner med svåra geometrier, mycket armering och ingjutningsgods och ändå slippa vibreringsarbetet. Jag var betongansvarig på Öresundsbron. När vi hade problem var det ofta för att det var svårt att komma åt att bearbeta betongen. På de riktigt stora projekten i framtiden kommer självkompakterande betong att ha en plats.
- Men därmed är det inte säkert att glas är det bästa fillermaterialet. Byggs det en stor bro i närheten av ett kalkbrott så är det mycket som talar för kalkfiller på grund av låga transportkostnader.
