INDUSTRI

Norskan som ska få svensk textil att överleva

På Anders Annells båtbyggeri tar vackra träbåtar form med gamla hantverksmetoder. I sin jakt på perfektion har han färdats tillbaka till förmedeltiden.

Publicerad
I en knapp vecka har hon varit vd för Borgstena Textile, norska Brit Hoel. Men hon har redan satt sina spår i verksamheten. - Ledningen måste vara tydlig, säger hon. Hon hade nog förställt sig en karriär som materialexpert. Det var det hon studerat sig till på Chalmers och det var som sådan hon inledde sin yrkeskarriär. Men så kom chefen. Han var bekymrad, efter mödosamt rekryteringsarbete försvann nye platschefen till ett bättre jobb. Då frågade han helt sonika Brit Hoel om hon ville ta jobbet. Och hon sa till sin egen förvåning ja. - Jag var 31 då och hade inte tänkt mig att bli chef. Det var något som kanske var aktuellt långt senare i livet. Jag var mer inriktad på att jobba med utvecklingsarbete. Ännu mer förvånad blev hon när det visade sig att hon faktiskt gillade jobbet. Nu har det hänt igen. Hon blev tillfrågad på nytt. Och sedan 2 april är Brit Hoel numera vd för Bogstenas svenska produktionsbolag. Hon styr över tre fabriker och 150 medarbetare och är därmed Sveriges ledande producent av textil till bilklädslar. Trivs hon fortfarande? Hon tycker att det är för tidigt att yttra sig om det, men eftersom hon gillar utmaningar kommer hon nog att trivas. För här finns det utmaningar så det räcker. Borgstena Texile producerar textil till bilklädslar för Volvo, Saab, Volkswagen, Landrover, Jaguar, ja, de flesta europeiska bilmärken. - Utom de franska, tillägger hon snabbt, än så länge, för vår marknadschef är på hugget. En av de stora utmaningarna just nu är att överleva i en mycket tuff värld. Borgstena har knappt fem procent av en marknad värd 20 miljarder svenska kronor. Men just nu sjunker volymerna över hela världen. Därmed pressas priserna. Någon av de 15 leverantörerna på marknaden kommer nog att slås ut av de hårdare villkoren. Och Brit Hoels utmaning är att få företaget att överleva, få lönsamhet i verksamheten, kunna producera högre kvalitet till lägre pris för att hålla kvar kunderna. - Det finns möjligheter och dessa tar vi tag i, förklarar hon, att jobba med material och design. Hon har knutit formgivarna närmare produktionen och tittar hela tiden efter om det går att frigöra mer kraft i produktionen med bättre organisation. Hon är övertygad om att organisationen ska vara en hjälp för medarbetarna. De ska ha stöd i den genom att den är tydlig. - Folk ska känna att det finns en stark struktur på jobbet, säger hon. Målen ska vara tydliga för alla på företaget. Hon har minskat på ledningsgruppen eftersom hon inte anser att alla behöver vara med och diskutera allt på företaget. Det är annars lätt att ledningsmöten inte gör nytta utan hemfaller till rena diskussionsklubbar, anser hon. Tydligheten har hon hållit fast i sin nya organisation med att lägga all utveckling på samma chef, tidigare var den spridd över hela koncernen. Vinsten ska ligga i att kunna prestera nya lösningar snabbare. Det här är något som Brit Hoel får borra djupt i eftersom just bristen på tydlighet har kritiserats tidigare. Just i dagarna har hon den mindre angenäma uppgiften att lägga ner en avdelning på företaget, lönfärgningen. - Det är en verksamhet som inte har med biltextilierna att göra. Därför anser vi att den måste bort. Hur känns det att faktiskt ge folk sparken? - Det är bättre att några lämnar företaget än att hela verksamheten äventyras, säger hon. Förhoppningen är att vi i framtiden kan återanställa dem. Många av dem är mycket kompetenta medarbetare. Utmaningar präglar Brit Hoel. När hon kommer hem från jobbet har hon en ettårig häst att rida in. Och målet är att den ska kunna bli minst lika fin dressyrhäst som hennes tidigare. Brit Hoel är en friluftsmänniska. Om hon inte rider, springer hon gärna i terrängen. Det rensar skallen. Man tänker så bra då. Hon kommer från norska Aurskog fem mil öster om Oslo. Det är ett litet samhälle. Idag mest känt för sina elbilar. Hon kom redan på gymnasiet att fundera på textilier med funktion. Bland annat på de framgångar som Helly Hansen hade med sina funktionella material. - Men när jag hemma i Norge berättade att jag skulle studera maskin på Chalmers med inriktning mot textil trodde folk inte att jag var klok. Där hade man på Vestlandet samma utveckling som i Sjuhäradsbygden, en stor tekokris. Man sa att jag aldrig skulle få jobb. Brit Hoel for hem till Norge efter Chalmers och jobbade för Norsk Tekstilinstitutt och sedan Devold Tekstil, ett företag i Ålesund, mellan Bergen och Trondheim, där man utvecklat en speciell maskin som kan lägga fibrerna i olika riktningar. Man tillverkar glasfibermattor till båtar och kan idag även använda kolfiber och aramid, till exempel kevlar. Hon hävdar att jobbet var så spännande att hon nog stannat där om det inte var en svensk man som lockat henne tillbaka över kölen. Via Svenska Rayon i Karlstad hamnade hon på Borgstenas konstruktionsavdelning i två år innan hon äntrade sin första chefsstol. De här åren hon tillbringat med Borgstena har det hänt så fantastiskt mycket. Företaget har tiofaldigats i volym på tio år. Och skälet är att företaget intill nyligen leddes av en dynamisk chef, Per Axéll, som idag driver Autolivs fabriker i Växjö och Hässleholm. Därför jobbar hon åt en koncernchef som egentligen inte varit på Borgstena särskilt länge. Han kommer från Electrolux i Malaysia och heter Stefan Tingström. Den stora koncernen Borgstena Textile sträcker sig över hela världen och sysselsätter 420 man och omsätter 1,2 miljarder svenska kronor. Vad kommer att hända med Borgstena och Brit Hoel i framtiden? - Vi kommer att bli en av de ledande biltextiltillverkarna och inom några år fördubblat vår andel av marknaden, för det har vi bestämt, säger Brit Hoel, innan hon måste slänga sig i bilen för att åka ifrån anläggningen i Timmele till Borgstena tre mil västerut.