Luftburna virus stoppas av ny teknik

Medan världen rustar för att möta en epidemi av den nya influensan (svininfluensan) arbetar forskare vid Stockholms universitet vidare med sin teknik att rena luft från smittspridande virus och bakterier.

Grunden i systemet är ett poröst lerliknande mineral, en så kallad zeolit. I materialets håligheter har forskarna fört in ämnen som dödar virus, bakterier och sporer. Dit hör till exempel jod. De fyllda zeoliterna placeras på insidan av bikakeliknande rör, och bildar en luftrenande matris. När luften passerar matrisen dör influensavirus, bakterier eller andra smittbärande ämnen som sporer. Den utgående luften blir steril, och stoppar den typ av smitta som nu sprids i form av influensavirus.

- En av finesserna är att det inte behövs några filter, säger Andreas Fälting, vid Stockholms universitet. Bakterierna dör när de passerar genom zeoliterna, och fastnar inte.

Därmed kan systemet bli billigare än de system som idag rensar luften, inte minst som det kan sättas in i befintliga ventilationssystem. Men det finns också andra fördelar gentemot de filterbaserade ventilationssystem som används vid till exempel smittskyddslaboratorier.

- Nackdelen med finmaskiga filter är att de kräver kraftiga fläktar för att fungera. Det ger upphov till buller och en relativt hög energiförbrukning.

Han får medhåll av Lennart Karlsson, FoU-ansvarig på Camfil-Farr, en av världens största luftfiltertillverkare, som varit i kontakt med forskarna.

- Det finns potentiella fördelar med den nya tekniken, men vi vet inte totalkostnaden för deras system ännu. Det är fortfarande en prototyp.

- Vi är intresserade av systemet, men det är nödvändigt att utveckla systemet vidare för att det ska kunna bli aktuellt med ett samarbete, säger Lennart Karlsson.

Den utmaning forskarna vid Stockholms universitet nu står inför är hitta investerare som är beredda att satsa. Men att tekniken kan blir en industriprodukt hyser Andreas Fälting inga tvivel om.

- Kan vi bara satsa har vi en produkt ute på marknaden om två till tre år.

På Smittskyddsinstitutet är man försiktigt positiv till systemet.

- Vi tycker det är bra att det pågår en teknikutveckling inom området. Den första test vi gjort visade en effekt, men det behövs en mer fullödig analys av systemet innan vi kan uttala oss närmare om den här tekniken, säger Aase Sten vid Smittskyddsinstitutet.