Industrin kopplar sakta upp

Allt fler prylar kopplas upp till nätet. Det budskapet hör vi hela tiden. Även maskiner i industriella processer har börjat anslutas till mobilnätet och internet. Men den uppkopplingen går långsammare än för konsumentprylar, fordon och byggnader.

– En anledning kan vara att effektiviseringen av de industriella processerna redan kommit rätt långt. Många har installerat programmerbara styrsystem, plc, säger Martin Glaumann, partner på Arthur D Little.

M2m är en förkortning av det engelska begreppet machine-to-machine, som innebär att maskiner kommunicerar med varandra utan mänsklig inblandning. IoT står för internet of things, det vill säga apparater som kommunicerar via nätet.

Martin Glaumann är författare till rapporten Connected Things, som beskriver den nordiska m2m-marknaden, och som publicerades i våras.

Marknaden för uppkopplade industriella processer är fortfarande en liten del av den totala m2m-marknaden i Norden. Det segmentet står bara för 3 procent. Störst är uppkopplade byggnader följt av uppkopplade konsumentprylar och då är ändå inte mobiler och bärbara datorer inräknade.

Den årliga tillväxttakten för hela den nordiska m2m-marknaden är 30 procent till 2017. Det är dubbelt så snabbt som övriga världen. Men för industriella processer väntas en långsammare takt även framöver: En årlig ökning med 11 procent.

Drivkraften för att koppla upp industriella processer är ökad produktivitet och konkurrenskraft, enligt rapporten. Det som hämmar tillväxten är höga integrationskostnader och lång livslängd på befintlig maskinutrustning.

Antalet svenska produktions­anläggningar som kopplat upp maskinerna via mobilnätet och eller internet för att effektivisera tillverkningen är inte många.

Då är det lättare att hitta exempel på tillverkare i Sverige som använder nätet för att sköta diagnos, underhåll och service av sina produkter ute hos kunderna.

ABB:s serviceavtal för robotarna, som beskrivs på förra uppslaget, är bara ett exempel. Siemens i Finspång har ett liknande upplägg. Tack vare sensorer i gasturbinerna, kan Siemens erbjuda sina kunder världen över olika underhållstjänster via nätet.

Även Esab är just i färd med att dra igång ett pilotprojekt för distansunderhåll av sina svetsar.

Extremt komplicerade medicinsk utrustning kollas också upp via nätet. Medicinteknikföretaget Elektas avancerade linjär­accelerator för cancerbehandling har hela 2 000 larmpunkter, som används för att hjälpa kunderna med distansanalys, uppdatering av programvara och serviceplanering.

De stora maskintillverkarna ser alltså distanstjänsten som en chans till nya intäkter och ett argument för att kunna sälja mer av sina produkter.

– Ett bra exempel på proaktivt underhåll, som ger möjlighet till nya affärsmodeller, säger Martin Glaumann.