Index gör medicin av genblockerare

Ända sedan starten år 2000 har Index Pharmaceuticals forskat kring olika genblockerande läkemedel. Antingen efter samma princip som nu belönas med Nobelpriset i medicin, så kallad RNA-interferens, eller genom den teknik som kallas anti-sense.
I båda fallen handlar det om substanser som själva består av korta avsnitt av antingen DNA eller RNA. De griper in i cellmaskineriet på olika sätt och hindrar att det protein som en viss gen motsvarar tillverkas i cellen.

- De genblockerande medlen är fantastiska verktyg i laboratoriet, men att göra dem till läkemedel, det är något helt annat. Alla som försöker möter samma problem - hur får man in dem i cellerna? Innan det är löst får man ingen bra effekt i behandlingssammanhang, säger Index forskningschef Oliver von Stein.

Företaget har flera patent inom området. Ändå byter nu Index huvudspår och satsar på andra egenskaper hos samma slags substanser:

Flera av de genblockerare man arbetat med visar sig också påverka immunförsvaret kraftigt. Det kan ge helt nya behandlingar mot bland annat cancer, astma och infektionssjukdomar.

De nya måltavlorna för Index substanser är en grupp receptorer som identifierats de senaste tio åren. På engelska kallas de TLR, toll-like receptors. De känner igen främmande DNA och RNA och påverkar i sin tur både det kortsiktiga och det långsiktiga immunförsvaret.

- Här har vi inte samma problem med att få in läkemedlet i cellerna, vi ser att de här föreningarna påverkar receptorerna, säger Oliver von Stein.

Egentligen började den nya inriktningen med ett stort bakslag. Företaget fick från starten med sig rätten till Kappaproct, en antisense-medicin mot den svåra tarmsjukdomen ulcerös kolit. Den hade utvecklats vid Karolinska institutet och redan testats på ett litet antal patienter med goda resultat.

2004 sålde Index ensamrätten till Kappaproct till den schweiziska bioteknikjätten Serono, ett avtal som kunde ge en kvarts miljard kronor om medlet blev godkänt. Men när Index, ihop med Serono, gjorde en Fas 2-prövning med Kappaproct på ett större antal patienter blev resultatet negativt.

Det blev starten för nya studier om hur medlet egentligen verkade, och varför det fungerade på en viss patientgrupp men inte på en annan. Kappaproct visade sig också vara en av de föreningar som påverkade TLR-recptorerna.

- När vi misslyckades med vår stora studie, som avslutades för två år sedan, tvingades vi att verkligen sitta ner och reda ut vad som hänt, säger Index vd Svante Rasmuson.

- I dag vet vi mycket mer om det här nya området än vi kunde om antisense för två år sedan.

För en dryg månad sedan köpte Index tillbaka rätten till Kappaproct från Serono. Inom ett par veckor kommer man att lämna in en ansökan till Läkemedelsverket om en ny Fas 2-studie för Kappaproct mot inflammatoriska tarmsjukdomar. Samma medel har bland annat också gett långtidseffekt mot astma, när det givits som nässprej i djurförsök.

Utomlands finns det fler företag som forskar med samma inriktning som Index, till exempel amerikanska Coley Pharmaceuticals.

- De flesta är överens om vad det här angreppssättet passar för, säger Svante Rasmuson.

- Men vi känner till ett par områden där de andra inte är verksamma. Ett är behandling av följdverkningarna efter hjärtinfarkt och ett annat är att hjälpa alla de patienter som inte svarar ordentligt på vanlig antiinflammatorisk medicinering.

- Om vi tar hand om det vi har upptäckt har vi fantastiska möjligheter framför oss.