Hon snickrar fram nya mirakelkurer

<p>Iklädd hårnät, rock, skyddshandskar och blå skoskydd kliver Ny Tekniks reporter in i renrummet. Här, i ett skåp där miljön liknar den i våra kroppar, odlas cellerna som snart ska delta i jakten på bot mot svåra sjukdomar som alzheimer och Huntingtons sjukdom. Outi Hovatta gläntar på dörren och plockar snabbt ut en liten petriskål. Med hjälp av ett mikroskop kontrollerar hon vant att cellerna växer som de ska. </p> <p>- Man ser snabbt om de ser friska ut, säger Outi Hovatta, professor vid Karolinska institutet i Huddinge. Renrummet är en av hemligheterna till att vi har lyckats så bra. </p> <p>För snart två år sedan övergav hon och hennes kolleger tekniken att få fram mänskliga reservdelar med hjälp av kloning. I stället satsade de på den nya heta ips-tekniken. Den innebär att hudceller från en patient programmeras om till att bli stamceller, som i sin tur kan styras till att bli den celltyp man behöver. </p> <p>Det tricket har Outi Hovatta nu utfört på hudceller från patienter med den dödliga sjukdomen huntington samt på hudceller från friska personer. I samarbete med andra forskargrupper ska nu cellerna styras till att bli nervceller. </p> <p>- Genom att jämföra utvecklingen hos celler från sjuka med celler från friska hoppas vi att hitta nyckeln till sjukdomen. Har vi väl gjort det kan man också börja testa hur cellerna reagerar på olika typer av läkemedel och förhoppningsvis bidra till att hitta ett botemedel.</p> <p>Nu står de i begrepp att ta sig an ytterligare en sjukdom; alzheimer. I Sverige och Finland finns ärftliga typer som är bra att forska på.</p> <p>- De etiska tillstånden hos vår finska samarbetspartner är klara och vi är redo att börja, säger Outi Hovatta. Här vid KI har arbetet redan startat hos etablerade alzheimerforskare. </p> <p>På lång sikt är målet att ips-cellerna ska kunna användas för att odla fram celler som behövs för att reparera ett skadat organ. Utgångsmaterialet blir då antingen vår egen hud eller celler som hämtas från banker med donerade celler. Det första är det bästa, våra egna celler stöts inte bort av immunförsvaret. Men där finns ett problem: de tar minst tre månader att få fram.</p> <p>- När man har någon akut sjukdom, till exempel hjärtinfarkt, hinner man inte. Då måste man ha donerade celler. </p> <p>- Donerade celler är också ett måste om man har en svår sjukdom som huntington eller alzheimer.</p> <p>Men innan utvecklingen kommer så långt måste forskarna och läkemedelsindustrin vara helt säkra på att de nya cellerna är ofarliga. </p> <p>- Idag är ips-celler starkt genförändrade. Nya tekniker som inte griper in i cellernas arvsmassa är på gång, men det kommer att ta tid innan det finns celler som är säkra nog att föra in i människan, säger hon.</p>