Hållbar industri
Här blir skräpet nya kemikalier
Martin Hedström förvandlar överskott från jordbruket till åtråvärda kemikalier åt industrin.
Snart drar Sveriges första bioraffinaderi för grödor i gång. Här ska restprodukter från jordbruket förvandlas till åtråvärda kemikalier för industrin. På agendan står bioplast av jordärtskockor.
Plast, färg, lack och konserveringsmedel. Alla tillverkas de av råolja. Det kan det bli ändring på sedan svenska forskare utvecklat en metod att låta bakterier mumsa upp överskott från jordbruket, samtidigt som de tillverkar ämnen industrin behöver. Målet är miljövänliga kemikalier till konkurrenskraftiga priser.
– Det handlar om att ta tillvara överskott som annars bara ligger och ruttnar någonstans, säger Martin Hedström forskare på avdelningen för bioteknik vid Lunds universitet.
Att tekniken håller i liten skala vet forskarna. Nu ska den skalas upp till större volymer. På plats i Svalöv står nu en större bioraffinaderianläggning: I nästa vecka startar hopkopplingen av rören mellan de olika processtankarna – ett arbete som beräknas ta tre månader. Sedan drar testkörningar i gång.
– Vi kör manuellt i 60-liters tankar redan i dag. Nu handlar det om att köra 15–20 kubikmeter med automatik.
Hur stora produktionsvolymerna blir går inte att uppge. Det beror på vilket ämne som ska produceras och hur produktiviteten hos bakteriefabriken maximeras. Tricket är att få fram den mikroorganism som passar varje gröda bäst och som framställer ett ämne industrin söker ett miljövänligt alternativ till. Dit hör polymerer som kan användas för att tillverka biobaserad plast. Sådana kan bland annat framställas ur jordärtskocka.
– Vi har isolerat en bakterie från Bolivia, som tillverkar höga halter av plastmaterialet polyhydroxyalkanoat för att kunna lagra energi, säger Martin Hedström,
Det är plast som till skillnad från dagens oljebaserade bryts ner i naturen.
– Den produceras utomlands i dag, men inte i ett bioraffinaderi. Det gör att det har varit svårt att få ekonomi i produktionen.
Strå från vete, fibrer från sockerbeta och skaft från ogräset cikoria är andra gröna material forskarna hoppas kunna förvandla. Vilka kemikalier som ska tillverkas av dem är hemligt ännu så länge.
I samarbete med industrijättar som Perstorp och Lyckeby stärkelse har forskarna redan tillverkat kemikalien propionsyra av rester från framställning av rapsdiesel och potatisstärkelse. Propionsyra framställs normalt av oljebaserade produkter och används bland annat för produktion av färger, lacker och konserveringsmedel.
Bakom bioraffinaderiet står avdelningenför bioteknik vid Lunds tekniska högskola, Danmarks tekniske universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. I projektets styrgrupp sitter också representanter för näringslivet, bland annat Perstorp AB. Bioraffinaderi Öresund är ett EU-projekt där jordärtskockan spelar en viktig roll.
