Genombrottet: Säkra stamceller ska testas i ögat

För första gången har forskare visat att det går att tillverka stora mängder av embryonala stamceller som är säkra nog att föra in i patienter. Dessutom kan de framställas utan att embryot dödas. Genombrottet publiceras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

– Vi kan odla embryonala stamceller i en kemiskt definierad miljö med klinisk kvalitet. Det betyder att man kan producera stamceller i stor skala med den precision som krävs vid läkemedelsproduktion, säger Karl Tryggvason vid Karolinska institutet som lett studien där även Outi Hovatta deltagit.

Det finns många typer av stamceller, men det är bara de embryonala som kan utvecklas till alla typer av celler som finns i våra kroppar. Därför är det till dem som hoppet knyts när det gäller att hitta bot mot svåra sjukdomar som parkinson, diabetes och alzheimer.

Men hittills har de inte gått att odla på ett sätt som gör dem säkra att föra in i patienter. Det har gjort att kliniska test har dröjt.

Med den nya metoden får cellerna växa på naturliga mänskliga proteiner, så kallade lamininer, tillverkade av det svenska utvecklingsbolaget Biolamina (se artikel intill). Det gör dem fria från föroreningar och genförändringar. På en månad kan 400 kilo identiska stamceller tillverkas, ett antal som ökar med 10 gånger var fjärde dag.

Men forskarna  har även löst ett etiskt dilemma. De eftertraktade stamcellerna utvinns från embryon som blivit över vid provrörsbefruktning.

Fram till nu har det bara kunnat ske genom att embryot dödas. Nu räcker det att ta en enda cell från embryot. Då kan det fortfarande utvecklas till ett friskt barn. Förfarandet används redan i dag vid provrörsbefruktningar där man letar efter friska embryon utan genetiska förändringar som kan ge svåra sjukdomar.

Vid Karolinska sjukhuset  i Huddinge förbereds nu kliniska försök med celler som odlats fram på det nya sättet. Först ut är försök med stamceller som har styrts till att bli den typ av synceller som behövs för att behandla åldersförändringar i gula fläcken, så kallad makuladegeneration. Ögonsjukdomen är vanlig hos personer över 65 år.

– Vi har startat de sista säkerhetsstudierna på djur och planerar för en pilotstudie på tio patienter inom en snar framtid, säger Outi Hovatta.

Pilotstudien kommer att utföras vid St Eriks ögonsjukhus i Stocholm.

Vid Karolinska sjukhuset planerar man nu att bygga upp en bank med stamcellslinjer med olika vävnadstyp. 20 stamcellslinjer har redan tagits fram med hjälp av de nya laminerna.

– Om vi kan extrahera 150 olika vävnadstyper kan vi transplantera celler med rätt vävnadstyp och komma ifrån behovet av immunförsvarsnedsättande medel.

Då öppnas även  möjligheten till stamcellslinjer för en viss släkt.

– Ja, vi kan göra familjespecifika stamcellslinjer. Det betyder att om någon släkting har genomgått provrörsbefruktning, så kan du få en transplantation som inte stöts bort

ifall du skulle behöva det, säger Outi Hovatta.

Därmed slår den nya metoden också undan benen för omprogrammerade så kallade inducerade pluripotenta stamceller som Nobelprisades så sent som år 2012.

– Cellerna framställda med vår nya metod är bättre för regenerativ medicin (för att bota sjukdomar, reds anm). Men ips-celler är fortfarande värdefulla när det gäller att studera vilka mekanismer som ligger bakom olika sjukdomar.