Gen från alg kan ge synen tillbaka

De femton patienterna i den nystartade amerikanska studien har alla en ögonsjukdom som gör att de celler som normalt fångar upp ljus i ögat inte fungerar. För att komma runt problemet vill forskarna göra andra celler i ögat ljuskänsliga som ersättning för de skadade cellerna.

Metoden kallas optogenetik och började utvecklas för ungefär tio år den. Det fungerar så att forskarna skickar en gen från en alg in i nervcellerna med hjälp av ofarliga virus. Genen gör att nervcellen börjar reagera på ljus och skicka signaler till andra nerver. I studien som nu ska sätta igång kommer ljuset att komma utifrån och de förändrade cellerna i ögat kommer förhoppningsvis ge patienterna lite av synen åter.

– Det har gjorts flera djurförsök som visar positiva resultat och att det kan fungera på människor också, säger Mérab Kokaia, professor vid Lunds Universitet som själv forskar kring optogenetik.

Många frågor återstår när metoden testas, det är bland annat oklart hur bra kommunikationen mellan de förändrade cellerna och hjärnan kommer att fungera. Det finns också flera risker berättar Mérab Kokaia.

– Genen som man för in i cellerna är främmande för människor och det finns risk att det kan ge immunreaktioner. Man måste undersöka de långsiktiga effekterna väldigt noga, säger han.

Mérab Kokaia själv forskar kring möjligheterna att använda optogenetik som behandling av mycket svår epilepsi. Han tänker sig något liknande en pacemaker som känner av när ett anfall är på gång och som skickar in ljus i hjärnan via en fiberoptisk kabel. Ljuset skulle påverka nervcellerna och avbryta anfallet. Även här finns det djurförsök som tyder på att det skulle fungera, men han tror att det tar minst fem till tio år innan metoden kan börja användas på patienter.

– Man måste verkligen titta noggrant på potentiella problem och tekniken måste förfinas och utvecklas. Men potentialen finns där, det är en otroligt kraftfull teknik, säger han.

Tekniken har redan fått stor betydelse för att ge forskare bättre förståelse för hur hjärnan fungerar.

– Det pågår stora genombrott inom grundforskningen i neurologin med hjälp av optogenetik. Man kan undersöka beteende, inlärning, minne och så vidare på ett sätt som inte varit möjligt innan, säger Mérab Kokaia.

Om tekniken fortsätter utvecklas tror han att den kan få en väldigt bred användning.

– Det skulle kunna användas vid synproblem, svåra depressioner och psykiska sjukdomar. Vid nästan alla neruologiska sjukdomar som man kan tänka sig skulle man kunna använda detta på något sätt, säger han.

Gilla Ny Teknik på Facebook