Industri
Frisk av stamceller i egna blodet
Två matskedar blod och en byggnadsställning. Det är allt som behövs för att odla fram ett kroppseget blodkärl på en vecka. Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset har två små barn räddats med den nya tekniken.
För tre år sedan kunde Ny Teknik berätta om en svårt sjuk tioårig flicka som blivit frisk efter att forskare i Göteborg odlat fram ett nytt blodkärl av stamceller från hennes benmärg. Nu rapporterar forskarna om nästa genombrott; man behöver inte ta stamcellerna ur benmärgen utan det räcker med 25 milliliter blod från patienten.
- Att borra i benmärgen är en mycket smärtsam behandling. Därför beslöt jag mig för att försöka utvinna stamcellerna ur blodet i stället för benmärgen, säger Suchitra Sumitran-Holgersson, professor i transplantationsbiologi vid Sahlgrenska akademin.
Idén visade sig lyckad även ur ett annat perspektiv; tiden det tar att odla fram ett blodkärl kapades från en månad till en vecka.
- Blodet i sig innehåller ämnen som ökar tillväxten av blodkärlen på naturlig väg, konstaterar hon.
Förutom blod krävs en byggnadsställning. Det skapas av ett blodkärl från en avliden patient. Kärlet renas från alla celler, RNA och DNA som kan orsaka immunreaktioner hos mottagaren. Kvar blir en byggnadsställning som styr stamceller i blodet till att bygga det kärl som behövs.
Två små patienter, fyra respektive ett år, som saknar en ven mellan magtarmkanalen och levern fick för två år sedan ett blodkärl som skapats med den nya tekniken.
- Genom att operera in ett nytt blodkärl som odlats fram med patienternas egna stamceller kunde vi koppla samman levern och tarmen igen och bota dessa två patienter, konstaterar Michael Holgersson, överläkare vid transplantationscentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och professor vid Sahlgrenska akademin.
Forskarna hoppas nu att den nya tekniken ska kunna hjälpa även andra grupper av patienter som behöver nya blodkärl. Dit hör personer som drabbats av hjärtinfarkt. På sikt öppnas möjligheten att odla fram hela kroppsegna organ, exempelvis njurar.
Forskarnas resultat publiceras i den vetenskapliga tidskriften EBioMedcine.