Forskarnas mål: Allergifria barn

Att ge ett nyfött barn proteiner från gula stafylokocker låter inte så lockande. Men nya forskningsrön tyder på att det kan förhindra att barnet blir allergiskt.

– Proteinerna är superantigener. Vår forskning har visat att de kickar i gång immunförsvaret på samma sätt som om det hade behövt ta itu med 200 olika bakterier, säger Agnes Wold, överläkare i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska sjukhuset och professor vid Göteborgs universitet.

Att en intensivträning av immunförsvaret tycks kunna förhindra att barnet utvecklar allergi stämmer väl med den så kallade hygienhypotesen: ett allt renare samhälle gör att vi inte längre kommer i kontakt med så många bakterier. Resultatet blir ett understimulerat och felprogrammerat immunförsvar som går till attack mot harmlösa substanser. Med en allt ökande andel allergiska barn som följd.

Hypotesen får stöd  i de stora immunologiska studier som Agnes Wold och hennes kolleger bedriver sedan 1998. Studierna följer tarmfloran

hos hundratals barn där minst en av föräldrarna har allergi. Samtidigt rapporterar allergologer in om barnen utvecklar allergi. Fokuseringen på tarmen beror på att en stor del av immunsystemet ligger i tarm­slemhinnan.

– När de första barnen med födoämnesallergi började rapporteras in tittade vi tillbaka och såg att samtliga saknade hudbakterien Staphylo­coccus aureus i tarmen under de två första veckorna i livet. Fram till dess hade vi trott att det skulle vara dåligt att ha bakterien i tarmen, säger Agnes Wold.

Spädbarnen som  hade haft stafylokocker i tarmen hade inte varit sjuka. Forskarna konstaterade däremot att samma mängd hos vuxna skulle ha lett till matförgiftning.

Studier har visat att superanti­gener från gula stafylokocker har en mekanism som gör att de aktiverar hela 10 till 20 procent av immun­försvarets så kallade T-celler. Normalt sett brukar det bara handla om 0,01 procent.

Resultatet blev att barnens immunförsvar fick en kickstart på samma sätt som om de hade fötts i en miljö rik på bakterier. Forskarnas hypotes är att det är det som har gjort att inga av barnen som hade bakterien i tarmen hittills har utvecklat födoämnesallergier.

– Det är klart att det är stort att hitta en sådan här grej. Nu har vi patent på rönen och tror att tidig exponering för superantigener även skulle kunna skydda mot inflammatoriska tarmsjukdomar och auto­immuna sjukdomar samt typ 1-diabetes.

Målet är att få tillstånd för kliniska studier på spädbarn som är en till två veckor gamla.

Säkerhetsstudier som har gjorts på möss och hundvalpar visar att de inte blir sjuka av anti­genet som inte ska förväxlas med levande bakterier.

– Vi har gett väldigt höga doser utan att valparna har reagerat. Samma dos skulle ha gjort vuxna hundar sjuka, säger Sofia Östman, forskningschef på bolagen Swecure och Premune, som bildats runt tekniken.

Utvecklingsbolaget  Swecure inriktar sig på att tillämpa tekniken på människor, Premune på veterinär­medicin. Allergi bland hundar och andra husdjur är ett växande problem –  och här har fältstudier redan startat.

Att få tillstånd för kliniska studier på friska spädbarn är naturligtvis svårare. Och att testa på vuxna går inte, eftersom vuxna blir sjuka.

– Vi får utgå från vad Läkemedelsverket anser. Kanske behöver vi testa på ytterligare ett djurslag först, säger Agnes Wold.

Slutmålet är en preventiv behandling mot allergi.

– Jag säger inte att det går, men det är vår förhoppning.

Enligt Lars Fahlén, vd för Swecure, kan behandlingen i så fall komma ut på marknaden runt år 2020.