Fem kilometer rör sparar tid i vården

Det skramlar till i röret i taket. Post på väg. Vi befinner oss i en av kulvertarna som förbinder byggnaderna på Danderyds sjukhus utanför Stockholm.

Här pågår bygget av ett helt nytt rörpostsystem. När det står klart i höst ska det omfatta närmare fem kilometer rör.

– Det är ett jättejobb att få in dem bland alla gamla installationer. Helst ska ju de rören gå så rakt som möjligt, men det är inte alltid möjligt, säger projektledaren Tomas Ivö på Locum som förvaltar fastigheterna.

Han pekar på ett ställe i taket där rören svänger runt ett hörn och slingrar sig om varandra för att få plats.

Rörpost kan låta som något från en svunnen tid. Men på stora sjukhus är det en effektiv del av logistiken.

Från de olika avdelningarna skickas prover till labb för analys, och från blodcentralen skickas blod till operationssalarna.

Utan rörpost får personalen gå fram och tillbaka med prover, blod och annat smågods. Det kan handla om långa sträckor samtidigt som det belastar hissarna.

– Baserat på en tidigare studie räknar vi med att rörpostsystemet motsvarar cirka 50 tjänster. Det är tid som personalen nu i stället kan ägna åt patienterna, säger Marina Sjöström, på Sweco, som är teknisk projektledare.

En annan fördel är att patienterna kan få snabbare provsvar. En tredje är att personalen slipper lämna avdelningen på natten när bemanningen är begränsad.

Vi kommer in i en lång korridor där rören försvinner fjärran i taket. Marina Sjöström berättar att de långa raksträckorna mellan de olika byggnaderna kallas motorvägar.

Hon öppnar en dörr och vi kliver in i en av de fyra, stora växlingsstationerna – eller knutpunkterna.

Ett tiotal rör kommer ner från taket. En genomskinlig behållare – patron – trillar ner i ett av dem. Tack vare en rfid-tagg vet systemet vart den är på väg.

En linjärrobot ställer sig under röret, plockar upp patronen, åker i väg med den i sidled till ett annat rör där patronen släpps ner för att glida vidare till rätt slutadress.

Marina Sjöström förklarar att patronerna kan ha olika prioritet. Blod till en akutpatient går till exempel före ett rutinprov till labbet.

Det susar från fläktarna som driver trafiken i rören. De ömsom suger, ömsom trycker patronerna genom rören med en hastighet av ungefär fem meter per sekund. För känsligt gods kan hastigheten sänkas.

I varje knutpunkt står en server som håller reda på trafiken. På en skärm går det att se var alla patroner befinner sig i systemet och vart de är på väg. Skulle det bli stopp lyser transportvägen röd.

– Men det finns alltid en alternativ väg, säger Marina Sjöström.

Att ha koll på varje patron är ett måste, betonar hon.

– Vi måste ha full spårbarhet och veta vem som skickat och tagit emot varje försändelse.

Runt omkring på avdelningarna finns 100 stationer där personalen loggar in med sitt elektroniska tjänstekort.

Bara den med rätt behörighet kan ladda och skicka iväg patroner. För visst gods, som läkemedel och blod, krävs särskild behörighet.

Av alla prover hamnar ungefär 85 procent på avdelningen för klinisk kemi. Här får personalen hjälp av en robot för att ta emot och öppna alla patroner som kommer in från de olika avdelningarna.

Roboten sorterar innehållet på två olika transportbanor: en för akuta prov och en för rutinprov.

Tomma patroner skickas automatiskt till de stationer som behöver påfyllning.

Rörpostsystemet på Danderyd blir ett av landets största och mest moderna. Investeringen är på 87 miljoner kronor.

Liknande anläggningar finns redan på Karolinska sjukhuset i Huddinge och i Solna och på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Nya Karolinska, som nu byggs, kommer också att få ett stort, nytt rörpostsystem som dessutom kommer att kopplas ihop med det nuvarande.

På Danderyds sjukhus blir nu nästa steg att utbilda personalen. Till varje station ska det finnas minst två superanvändare som kan hjälpa sina kolleger.

– Utbildning är viktigt. Om ett prov börjar läcka i en patron eller om en patron hamnar fel beror det nästan alltid på den mänskliga faktorn, säger Marina Sjöström.