Erik kämpar för Fritsla

Vackert inbäddat i lummig lövgrönska ligger Erik G Ollas elektronikföretag Elektronikmontören. Omsättningen är inte så hög per anställd, men vad gör det när resultatet ligger på 10 procent av omsättningen och soliditeten är bland bygdens bästa? Samtidigt växer företaget så att det knakar. Företaget ligger i Fritsla, några mil från Borås, en by huvudsakligen inriktad på textilindustri. Här startade Erik G Olla för 14 år sedan en liten rörelse i en nedlagd fabrik för barnkläder. Då sysselsatte han ett tiotal personer, idag är alla 1 700 kvadratmetrarna utnyttjade och den gamla fabriken är enarbetsplats för 60 man. Erik levererar kretskort. I Fritsla är hans bransch udda men han är ändå den typiske, moderne sjuhäradsföretagaren, överlevaren. I god knalleanda riskerar han inte företaget, vinster återinvesteras och rörelsen växer med egna pengar. När Erik G. Olla grundade Elektronikmontören var han ensam på bygden om att producera kretskort. Nu har fler startat liknande produktion och under de senaste tre åren har utvecklingen gått med raketfart. - Mycket hände ungefär samtidigt, berättar han. Eriksson expanderade sin fabrik i Borås och lade stora order på mig. Mina åtaganden ökade även kraftigt för Eriksson i Mölndal. Dessutom tillkom flera uppdrag frånGöteborgsområdet och Borås. Det är dags för nästa steg och han döper nu om sitt företag till Eribel. Det omfattar idag tre enheter, förutom tillverkningen i Fritsla har han konstruktion i Alingsås samt ytterligare en nyligen startad rörelse för kablage och hålmonterade kort i Malung. I Alingsås medverkar delägaren och ingenjören Ib Jessen. Han utvecklar och konstruerar flera av de produkter som Erik levererar från Fritslafabriken. Erik och Ib har genom åren utvecklat nätverk med andra produktutvecklare och underleverantörer för att vara flexibla och klara så många olika uppdrag som möjligt parallellt. - Vi tillverkar inte bara elektroniska komponenter, vi åtar oss också upphandlingsuppdrag åt våra kunder för värden uppemot 25 miljoner kronor om året. Eriks komponenter sitter i de mest skilda produkter, både civila och militära. Många finns i produkter som tillverkas i Väst-Sverige, i exempelvis automatiska transportsystem som exporteras till textilfabriker över hela världen eller i andningsapparater till snarkare. I Yttermalung finns familjegården Olla. Därför fick han också reda på att en kabelfabrik nyligen lades ner i Malung. Han ville utnyttja den kunniga personalen och startade därför en rörelse för kablagearbeten. Men med hjärtat i Fritsla kämpar han för bygdens framtid. Han ser hur folk pendlar för att jobba i Göteborg och Borås, skickligt yrkesfolk som skulle kunna göra nytta hemma. Det är heller inte lätt att driva företag på en liten ort som Fritsla med 2 500 invånare. Servicen kring företaget är bräcklig, det är ingen självklarhet att personalen ska kunna få lagad lunch, eller kollektivtrafik till och från jobbet. - Det är också svårt att få tag på hantverkare nu när jag ska anpassa lokalerna till produktionen. Erik G Olla slåss med ständiga bemanningsproblem. Och det är kanske inte så konstigt eftersom han tillsammans med ett ökande antal elektronikföretag konkurrerar om de enstaka elever elteleprogrammet examinerar ut från närbelägna Marks Gymnasium. Ändå har han övertygat Marksgymnasiet att öka elteleprogrammet från 8 till 16 platser. Han lägger också ner en hel del tid på att besöka skolorna och tjata på eleverna, långt ner i grundskolan, att de borde intressera sig för det här yrket, inte minst tjejerna. - Många barn bär säkert med sig föräldrarnas bild av industriarbete med buller, monotoni, smuts, hetsande ackord och sträng hierarki, säger Olla, därför måste de se själva hur en modern industri ser ut. Och Eriks företag är tyst, rent och, enligt honom själv, demokratiskt. Här tillverkas både korta och långa serier av komponenter. Ibland bara enstaka prototyper. Personalen erbjuds både intern vidareutbildning och kurser på skolor och andra företag. Samtliga montörer har certifikat enligt FSD 5115, vilket även är Erikssons normer. Kvalitetscertifiering enligt ISO 9002 är en självklarhet. Flera arbetsuppgifter är manuella där fingerfärdighet värderas högt. Just därför vill Erik ha fler kvinnor i produktionen. Men än så länge är det lättare att rekrytera kvinnor till administrationen. Men Erik tänker långsiktigt. Han har byggt lokalerna så att administrationen sitter mitt i produktionen. Flickorna kan med egna ögon se hur monteringsarbete går till. De får, allt efter som intresset ökar, bekanta sig med maskiner och arbetsmoment. Strategin har visat sig fungera. Med tålamod har Erik kunnat få fram duktiga kvinnliga montörer den vägen. Och så här i semestertider drar han sig inte heller för att rycka in i den dagliga produktionen.