"DNA-testet bör inte säljas till allmänheten"

Förutom isländska Decode Genetics säljer även amerikanska 23andme genkartläggningar till privatpersoner i Europa. Ett nytt svenskt företag, DNA Guide, ska också lansera en sådan tjänst i slutet av mars. Testerna ifrågasätts av flera experter.

- De kan bara förklara en mycket liten del av den ökade risk som kan ligga i våra gener, säger till exempel Leif Groop, professor i endokrinologi vid Lunds universitet och en ledande expert på genetiken bakom diabetes.

Precis som de andra sjukdomarna som ingår i testen är diabetes en komplex sjukdom som hänger ihop med förändringar i flera gener. Alla är ännu inte kända. Sjukdomarna beror dessutom också på ålder och andra omvärldsfaktorer.

Hur arv och miljö hänger ihop är långtifrån klarlagt.

- Det är alldeles för tidigt. Vi måste skaffa ett bättre underlag, säger Leif Groop.

Testen bygger på teknik för vetenskapliga studier där man undersöker om vissa genetiska variationer är vanligare bland stora grupper sjuka än friska. Bara det senaste året har antalet studier av den här typen exploderat i takt med att de blivit enklare och billigare.

Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet, är kritisk mot att 23andme och Decode utnyttjar dessa resultat för att försöka säga något om enskilda individer.

- Det blir i allmänhet inte särskilt användbart. Jag ser det mest som ett geschäft, säger han.

Ett annat problem är att riskstatistik av den här typen alltid är svår att tolka. De gentester som sedan lång tid görs inom vården för svåra ärftliga sjukdomar som Huntingtons sjukdom, föregås alltid av genetisk rådgivning och en expert hjälper sedan till att tolka resultatet.

Niklas Juth, lektor i bioetik vid Karolinska institutet, anser att gentester alltid bör säljas genom vården.

- De bör inte säljas direkt till allmänheten som i det här fallet, säger han.

Utan hjälp är det lätt att tolka resultatet på fel sätt.

Den som underskattar sin risk låter bli att vidta åtgärder som kan förebygga en sjukdom. En överskattning av risken leder å andra sidan till onödig oro.

- Man kanske låter bli att leva sitt liv fullt ut. Det blir fattigare av ett sådant här test, säger Niklas Juth.

Det kan också bli en stor belastning för sjukvården om allt fler friska personer går till doktorn med gentester som de gjort på internet.

- I Sverige där vården är offentligt finansierad har myndigheterna ett ansvar att reglera hur sådana här tester får säljas, säger Niklas Juth.

En vanlig etisk fråga kring gentester är vem som ska få ta del av resultaten. Försäkringsbolag kan i ökad utsträckning begära att få ta del av informationen, och på sikt även arbetsgivare. Den som testar sig har också ett moraliskt ansvar mot sina släktingar. Ska den som upptäcker hög risk för bröstcancer berätta det för sin syster?

Utvecklingen går snabbt och i USA diskuteras om testerna kan komma att användas av föräldrar för att screena sina barn för att upptäcka dolda talanger. I testet från 23andme ingår till exempel "sprint"-genen som bidrar till explosiva muskler.

Risken är också överdriven tro på att det är generna som styr ens liv.

Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid KTH påminner om en faktor som ofta glöms bort i de här sammanhangen. Slumpen.

- Du får varje dag mer än en miljon mutationer. Plötsligt kan en av de där vakna till och bli en cancercell. Det beror varken på genetik eller miljö. Du hade helt enkelt otur.