Industri

Brus kan hjälpa parkinsonsjuka

Hjärnan behöver lite brus för att fungera. Nu visar svensk forskning att konstgjort, elektriskt brus kan hjälpa parkinsonsjuka med balansen. Foto: Sahlgrenska akademin
Apparaten går att ha i en ficka och via elektroder som sätts bakom örat skickas en svag ström in i balansorganet. Foto: Sahlgrenska akademin

Hjärnan behöver lite brus för att fungera. Svensk forskning visar att konstgjort, elektriskt brus kan hjälpa parkinsonsjuka med balansen.

Publicerad

– Försöken ser väldigt lovande ut, säger Filip Bergquist på Sahlgrenska akademin.

Det ser ut lite som en för tjock mobiltelefon, beskriver Filip Bergquist prototypen som nu testats på några parkinsonpatienter. Apparaten går att ha i en ficka och via elektroder som sätts bakom örat skickas en svag ström in i balansorganet.

– Strömmarna är så svaga att man inte känner dem, men ändå aktiverar de balanssystemet. När strömmen är på får patienterna bättre balans, säger Bergquist.

– Det finns en antydan om att de blir allmänt bättre i sina parkinsonsymptom också, men den effekten är liten och det är inte säkert att den kommer att ha betydelse, kliniskt sett.

Forskningsteamet vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har samarbetat med Nasa, som utvecklat ett system som används för rehabilitering av astronauter som vistats länge i tyngdlöst tillstånd.

Försöken bygger på att en lagom mängd "bakgrundsbrus" faktiskt verkar behövas för att nervsystem och hjärna ska fungera normalt. Ett liknande koncept, men med ljud, har tidigare med framgång testats på barn med adhd.

– Hjärnan är inget hifi-system precis. Den har uppstått ur en evolutionär soppa, där cellerna fyrar signaler fram och tillbaka, men inte gör det med någon hög precision, förklarar Filip Bergquist.

– Hjärnan är byggd för att fungera som bäst i en lagom mängd variation.

Problemet är att bakgrundsbruset minskar när hjärnan åldras. Vid Parkinsons sjukdom blir minskningen ännu mer påtaglig på grund av lägre halter av signalämnet dopamin. Bristen av dopamin är det som ligger bakom stelhet, skakningar och rörelsehämningar.

Nästa steg för forskarna blir att genomföra långsiktigare tester, där ett antal patienter får prova prototypen i hemmet under några veckor.

– Även om inte effekterna skulle visa sig vara revolutionerande kan det hjälpa en hel del patienter, säger Bergquist.

– Framför dem med balansproblem. Det är en grupp som vi i dag har väldigt svårt att behandla på ett bra sätt.

Gilla Ny Teknik på Facebook