Allt tunnare istäcke i Arktis gör att norra sjövägen förbi Norge, Ryssland och Berings sund nu är kommersiellt farbar. 2011 var ett rekordår. Farleden var öppen i hela 141 dagar.
– Det har öppnat upp väldigt mycket, i augusti var det i princip öppet vatten. Men det gäller att ha tur med vindarna, säger Jan Sonesson, rederiansvarig på Stena Bulk.
Stena Bulk har långt gångna planer på att utnyttja farleden.
– Vi har redan ansökt om tillstånd för att köra ett eller flera fartyg genom Nordostpassagen till sommaren.
Totalt körde mer än 34 fartyg genom hela leden mellan 29 juli och slutet av november förra året.
All passage kräver tillstånd från ryska myndigheter, och assistans från isbrytarflottan.
Annons
– Man får betala för isbrytareskorten, men det går att tjäna två veckor på att välja Norra Sjövägen och det är en enorm besparing, säger Jan Sonesson.
Ett exempel är prospekteringsfartyget Polarcus Alima som i september gick från Rotterdam till Nya Kaledonien via den Norra Sjövägen. Enligt rederiet sparade det 400 mil och 1,4 miljoner kronor i bränsle jämfört med att ta Panamakanalen. Hur mycket tillstånd och isbrytareskort kostade vill företaget inte avslöja.
– De ryska myndigheterna kan också ställa krav på att fartygen som släpps igenom ska vara ordentligt isförstärkta för att kunna följa isbrytarna, säger Tomas Årnell på Sjöfartsverket.
Förutom stormiga hav, isflak och trånga sund är det stora hindret bristen på infrastruktur. För att göra Norra Sjövägen till en reguljär rutt krävs stora nybyggnationer av hamnar och eskortfartyg.
Ryssland planerar sex nya jätteisbrytare, tre atomdrivna och tre med konventionella motorer. Den första är inte klar förrän tidigast 2015. Ryssland har också för avsikt att bygga en sjöräddningsbas i Amderma vid Karahavet, en kuststräcka som är i stort sett obefolkad i dag.
Ett annat problem är själva de klimatförändringar som gjort leden farbar. Ryska forskare varnar för att de på kort sikt kan leda till fler isberg och kraftigare stormar. Det finns också stora miljörisker med att frakta bland annat olja genom det känsliga området.
Norra Sjövägen öppnades för icke-ryska lastfartyg först 1991. Enligt nyhetstjänsten Barents Observer tror ryska myndigheter att godsfrakten längs leden nu kommer att öka till 64 miljoner ton årligen vid 2020.
– Fortsätter de gynnsamma förhållandena kommer trafiken att öka markant, och trafiken kommer att börja gå vägen tillbaka från Asien också, säger Jan Sonesson.
