Staten föreslås låna till höghastighetstågen

Sverigeförhandlingen är trots namnet en kommitté som sedan 2014 har haft regeringens uppdrag att förhandla fram förutsättningar för höghastighetståg mellan de tre storstäderna. Det är det mest omfattande projektet. Men det har också handlat om spårvägar, cykling och annan infrastruktur i storstäderna och en ny Öresundsförbindelse. Förhandlingsmotparter har varit kommuner i och runt storstäderna och längs höghastighetstågens väg. De har lovat bostäder och annan infrastruktur i gengäld.

Sverigeförhandlingen föreslår lånefinansiering för att snabbt kunna bygga den snabbaste varianten av höghastighetsbana, 320 kilometer i timmen i stället för 250 som Trafikverket hittills förordat. Trafikverket anser att den snabba varianten blir för dyr.

– Vi föreslår att den ska finansieras med ett eget anslag, säger Catharina Håkansson Boman på pressträffen och tillägger att årskostnaden för en 320-bana skulle bli 8,5 miljarder på 35 år och 7,4 miljarder på 45 år.

Catharina Håkansson Boman bekräftar att de avtal som Sverigeförhandlingen har sytt ihop de senaste åren med kommuner längs den tänkta höghastighetsbanan bygger på att det är en rimligt raskt byggd bana för 320 kilometer i timmen som ska fram. Kommunerna har på de premisserna lovat att bidra med tiotusentals bostäder, väginvesteringar och andra installationer i anslutning till banan.

– Det är olyckligt om vi inte bygger snabba tåg, det gör man i andra länder, säger Håkansson Boman.

Hon tillägger att om man lånar kan man bygga snabbare och att hon förstår att Trafikverket utifrån sina förutsättningar, med gängse finansieringsmodell, inte kan klämma in en snabb utbyggnad.

– Lånar man kan man bygga snabbare, men det finns inga gratisluncher, säger Håkansson Boman.

Infrastrukturministern vill dock inte sätta ner foten för tåg i 250 eller 320 kilometer i timmen.

– Oavsett om det är lån eller gröna obligationer eller andra finansieringslösningar så ska det betalas. Man måste veta vilka ekonomiska åtaganden det faktiskt innebär, säger Eneroth.

– Det är ingen tvekan om att en snabb utbyggnad innebär skalfördelar men det är också dyrare. Vi måste både titta på kostnader och praktiska förutsättningar, säger han.

Efter årsskiftet ska han ha samtal med oppositionen om infrastrukturen, inför den proposition som regeringen ska lägga under våren. Moderaternas infrastrukturpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz hoppas då få se ett tydligt förslag från regeringen. I dag tycker hon att det kommer dubbla signaler, där exempelvis finansminister Magdalena Andersson uttrycker sig allt mer skeptiskt mot lånefinansiering.

– Det är uppenbart att det finns olika åsikter i regeringen, både mellan partier och mellan departement, säger Rosencrantz.

– Summa summarum får vi väldigt otydliga besked från regeringens sida om hur man vill gå vidare med den här utbyggnaden. För oss handlar den avgörande frågan om finansieringen.

Höghastighetsbanor var en av Alliansens valfrågor 2014, men sedan des har Liberalerna sagt att partiet inte längre ser projektet som realistiskt och även Moderaterna har backat.

Centerpartiet förespråkar dock höghastighetsbanor för tåg i 320 kilometer i timmen och att banorna ska byggas snabbt.

Samtidigt föreslår regeringen höjd trängselskatt i Stockholm från 2020.

Pengarna från den höjda trängselskatten ska finansiera mer investeringar i infrastruktur och är en följd av de överläggningar som förts i Sverigeförhandlingen mellan regeringens företrädare och företrädare för landstinget i Stockholm och kommuner i regionen.

Trängelskatten ska börja tas ut redan från klockan 06.00 och beloppen för vissa tider höjs.

– I morgon kommer regeringen att fatta beslut, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) på en pressträff i samband med att Sverigeförhandlingen presenterar sitt slutbetänkande.