Star Wars BB-8 ger draghjälp åt svensk robotboll på Mars

BB-8 dök upp för första gången under några sekunder i nya trailern för ”The Force Awakens” redan för ett år sedan. Men fansens kärlek för den bollformade astromekdroiden vaknade på allvar vid ett Star Wars-konvent i Anaheim i april. Orsaken till hysterin är att den charmiga roboten inte bara är en figur skapad i datorn för filmen, utan att den finns på riktigt. Visserligen har sfäriska robotar visats tidigare, men BB-8 charmade alla genom att också ha ett huvud som kan röra sig till synes fritt ovanpå kroppen. Hur filmskaparna klarat det tricket skapade direkt en massa frågor på nätet.

Disney, som numera äger rättigheterna till Star Wars-filmerna, har inte avslöjat hur BB-8 fungerar. Men strax efter scendebuten dök ett Disney-patent upp, på en konstruktion som såg ut att kunna användas i en sfärisk robot med huvud.

Snart syntes också företaget Sphero, med sin runda leksaksrobot med samma namn, bland spekulationerna kring BB-8.

Sphero är ett av företagen som gått igenom Disneys egen accelerator för nystartade företag. För tidningen Wired har Spheros vd Paul Berberian berättat att redan efter ett par dagar i acceleratorn fick han och Spheros grundare träffa Disneys ordförande Bob Iger. Disneybossen visade då superhemliga bilder på BB-8 i sin telefon och frågade om Sphero kunde bygga den leksaksvariant som nu säljs lagom till julhandeln.

En av alla dem som fångades av charmbollen är Madridbon, Star Wars-nörden och ingenjören Carlos Sánchez García. Tillsammans med 3d-modelleraren Emilio Gelardo satte han ihop sajten How BB8 Works för att ställa samman de mest troliga teorierna om robotens konstruktion.

– Precis som alla andra Star Wars-fans blev jag överraskad av att se BB-8 och jag tyckte att den var helt fantastisk, säger Carlos Sánchez García.

Han började dammsuga nätet på förklaringar på hur roboten fungerar. Klart är att den BB-8 som skapade hysteri på scenen i Anaheim inte är med i filmen. Den hade i stället byggts i efterhand just för att kunna visas upp. Den bygger heller inte på Spheros konstruktion eller direkt på Disney-patentet, enligt Carlos Sánchez García som blev något av en inofficiell BB-8-expert efter all uppmärksamhet som hans sida fick.

– Teamet på Lucasfilm som byggt droiden hörde av sig till oss eftersom Sphero fick all uppmärksamhet och många tror att det är företaget bakom tekniken i filmens BB-8, säger Carlos Sánchez García.

Men så är det alltså inte.

En person som också hajade till när han såg BB-8 första gången är svenske uppfinnaren Per Samuelsson. Han drömde om sfäriska robotar redan som 14-åring i slutet av 1980-talet.

– Jag funderade en natt på hur man skulle kunna bygga en robot som kunde ta sig fram överallt, som inte kunde trilla och som var vattentät, säger Per Samuelsson.

Han byggde en första variant i slöjden på högstadiet och sökte några år senare stöd från Utvecklingsfonden för att konstruera en leksaksrobot som påminner om den som Sphero nu säljer.

– De sa nej eftersom bollar med batterier kunde bli en miljöfara, säger Per Samuelsson.

Läs mer:

I stället var det Försvarets materielverk, FMV, som nappade på idén för att göra bollen till en minröjare. Men utvecklingen gick trögt. Efter några år tog Per Samuelsson i stället sin idé till Ångströmlaboratoriet i Uppsala som ville använda tekniken i robotar för att utforska Mars och Merkurius.

– Jag hade tänkt på det tidigare att bollen skulle vara perfekt som rymdrobot. Den kan göras liten och lätt under färden upp och sedan blåsas upp på plats, säger Per Samuelsson.

Men den Europeiska rymdstyrelsen ESA som finansierade projektet lade ner tankarna på en egen landare och Ångströmlaboratoriets projekt fick slut på pengar. 2004 knoppades tekniken av i företaget Rotundus. Tanken var att bollroboten skulle användas för övervakning.

Då, precis som nu med BB-8, fick den runda roboten mycket uppmärksamhet. 2008 valdes den till årets säkerhetsinnovation i amerikanska tidningen Popular Science. Men uppmärksamheten räckte inte för att bygga ett framgångsrikt företag. Rotundus finns visserligen fortfarande kvar som bolag, men utvecklar inte sin produkt längre. I stället är det ett amerikanskt företag som säljer roboten på licens till försvarsindustrin. Viktor Kaznov, som var teknikchef när bolaget var aktivt i Sverige, tycker fortfarande att tekniken är intressant, men att de positiva känslor som robottypen väcker också kan ligga den i fatet.

– Det är både en styrka och en svaghet att den här typen av robotar ser så annorlunda ut jämfört med allt som man sett förut. Det finns en psykologisk tröskel och många tycker att det känns som att tekniken ligger längre fram i tiden, säger han.

Kanske kan den nya filmen och Spheros leksak ta bort lite av den tveksamheten och bli draghjälp för framtida sfäriska robotar också utanför nöjesbranschen, tror han.

Även på Ångströmlaboratoriet i Uppsala har intresset för de sfäriska robotarna vaknat igen. Orsaken är ett polsk-franskt projekt som vill kartlägga Mars yta. Projektets landare ska kunna hoppa fram över planetens yta och ska nu i samarbete med Ångströmlaboratoriet undersöka även möjligheten med sfäriska robotar. Greger Thornell, som är föreståndare för Ångström Space Technology Centre, tycker att de sfäriska robotarna har många fördelar.

– De är robusta, klarar terräng bättre och man behöver inte köra lika försiktigt som de bilformade robotarna, säger han.

En nackdel är att de inte kan bära lika tunga instrument. Rotundus variant kan till exempel bära drygt två kilo.

– Men det är förbluffande hur mycket sensorer man får in på de kilona i dag, säger Greger Thornell.

Nu vill han söka pengar för att utveckla en ny variant av den sfäriska roboten för framtida rymdfärder. Så kanske kan BB-8 så småningom få en svensk sfärisk kompis på Mars yta.

Gilla Ny Teknik på Facebook