Fordon
Så ska fordonsflottan bli fossiloberoende
Efter närmare arton månader är regeringens omdebatterade FFF-utredning klar. Ett helt smörgårdsbord av åtgärder ska göra Sveriges fordonsflotta fossiloberoende till år 2030.
Idag måndagen 16 december lämnade professor Thomas B Johansson sitt slutbetänkande för FFF-utredningen till energiminister Anna-Karin Hatt. Det är en diger lunta som på drygt 1000 sidor föreslår hur Sverige ska nå en fossilbränsleoberoende fordonsflotta till år 2030. En lång rad åtgärder föreslås för att ställa om fordon och bränslen såväl som en förändrad samhällsplanering och infrastruktur.
Med ”fordonsflotta” menas bilar, bussar, lastbilar och andra vägfordon. Däremot ingår inte tåg, flyg och sjöfart. Och ”fossiloberoende” innebär inte att fordonen kommer att klara sig helt utan fossila bränslen. Thomas B Johansson bedömer att koldioxidutsläppen i bästa fall skulle kunna minska med 90 procent från 2010 till 2030 om samtliga förslagen kan utnyttjas till fullo. Men det bedömer han inte som realistiskt.
-Jag tror i stället att en 80 procentig reduktion till 2030 är ett rimligt mål, sade han vid presskonferensen i Rosenbad.
Även det är en stor utmaning. Här är några av alla de åtgärder som föreslås:
-Energiskatten på dieselbränsle höjs så att beskattningen per liter blir lika hög som för bensin till 2020.
-En kilometerskatt för tunga och lätta fordon bör utredas, liksom en höjning av koldioxidskatten.
-Ett paket av typen bonus-malus, vilket innebär att skatt på bränsletörstiga fordon finansierar premier till fordon med låga utsläpp. Utredaren föreslår två alternativ. I det ena paketet ingår registreringsskatt och premie tillsammans med höjd förmånsbeskattning från och med 2015. Supermiljöbilspremien upphör och fordonsskatten blir fast per bil oavsett utsläpp av koldioxid. Det andra paketet är en vidareutveckling av dagens koldioxiddifferentierade fordonsskatt, miljöbilsdefinition och supermiljöbilspremie tillsammans med ett förmånsvärde kopplat till koldioxidutsläppen.
-En miljölastbilspremie införs.
-Kvotplikten för biodrivmedel höjs stegvis fram till 2020. Därefter behövs ett mer omfattande system för kvotplikt som även inkluderar rena och höginblandade biodrivmedel.
-En prispremie ska gynna biodrivmedel som tillverkas av avfall, biprodukter, lignin, cellulosa och hemicellulosa.
-Byggreglerna för parkeringsplatser bör utredas för att se om man kan ställa krav på laddplatser när parkeringsplatser byggs eller byggs om.
-Statliga bidrag till laddinfrastuktur för normalladdning av laddbara bilar bör införas. Stöd till snabbladdning bör utredas snabbt.
-Helelektriska lätta lastbilar slipper trängselskatt.
I förra veckan presenterade Konjunkturinstitutet en rapport som slog fast att en fossiloberoende fordonsflotta skulle kräva en kraftig höjning av koldioxidskatten. Priset på bensin skulle därmed landa på minst 40 kronor litern. Thomas B Johansson håller inte med om den slutsatsen.
-Drivmedelspriset ökar som mest med två kronor litern, säger han.
I den höjningen ingår höjd energiskatt på diesel samt kvotplikten och premiemodellen för biodrivmedel.
Enligt energiminister Anna-Karin Hatt är utredningen en av de mest omfattande som regeringen har tillsatt under mandatperioden.
-Nu ska regeringen först gå igenom utredningen innan den sänds ut på remiss. Det är en diger lunta, och jag behöver inga pocketböcker i julklapp i år, säger hon.
Tanken är att en fordonsflotta som år 2030 är oberoende av fossila bränslen ska vara ett steg på vägen mot regeringens vision om ett klimatneutralt Sverige år 2050.
Läs hela utredningen i två delar.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/07/39/1591b3dd.pdf
http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/07/39/6048e8ad.pdf
Läs underlagsrapporterna från experterna