Så bra är de nya fartkamerorna

Även om dagens cirka 1 100 fartkameror ger bilder med hög kvalitet har polisen i vissa situationer svårt att fastställa vem som kör bilen på bilderna.

– När vi får bilder med solblänk, regn och smuts på vindrutan så blir det svårt, säger Anders Drugge vid Rikspolisstyrelsen i Kiruna till TT.

Förra året bötfälldes ungefär 35 procent av fortkörarna som fotograferades. Men när de nya kamerorna kommer på plats är förhoppningen att fler ska få betala.

– Vi vill ha ännu högre bildkvalitet för att skapa respekt för systemet så att bilisterna lättar på gasen. På så sätt skapar vi en säkrare trafik och räddar liv, säger Anders Wiman, Trafikverkets projektledare för upphandlingen.

För att kunna ställa krav på en förbättrad bildkvalitet utan att sätta tekniska begränsningar i upphandlingen använde Trafikverket sig av Statens kriminaltekniska laboratoriums provtavla. Den ser ut ungefär som bokstavstavlan man tittar på hos optikern.

– Vi ville beskriva vad vi behövde åstadkomma, utan att ställa krav på en specifik kamera eller en specifik tekniklösning, berättar Anders Wiman.

I upphandlingen ställde Trafikverket därför kravet att minst den fjärde raden uppifrån skulle gå att läsa på bilderna, när bilen kom körande i 200 kilometer i timmen med provtavlan placerad vid nackstödet på passagerarsidan.

De leverantörer som deltog i upphandlingen fick skicka in foton som deras utrustning hade tagit i dagsljus respektive mörker. På så sätt kunde Trafikverket och polisen bedöma och jämföra de olika leverantörernas utrustning.

– Med den rörelseoskärpa som uppstår i 200 kilometer i timmen är det en utmaning att ta en så skarp bild. Med Sensys Traffic som vann upphandlingen kunde man läsa rad fem upp till 200 kilometer i timmen, säger Anders Wiman.

Även gråskalan i botten på provtavlan jämfördes i utvärderingen, för att bilderna ska ge så stora kontraster som möjligt i ansiktet på förarna.

Bilden som tas av fartkamerorna fångar bilen och en del av omgivningen. Under utredningen zoomar polisen sedan in bilden för att få fram förarens ansikte. Bilden måste alltså ha en hög upplösning för att tåla kraftiga inzoomningar.

Men även om bildkvaliteten nu kommer att bli bättre med de nya kamerorna kommer det fortfarande finnas situationen där man inte lyckas fånga förarens ansikte på bild.

– Är rutan helsmutsig är det naturligtvis ett fysiskt hinder, det går ju inte att fota genom en tät vägg. Om det ösregnar eller är mycket blänk i rutan kan det också bli problem. Men med högre upplösning och bättre skärpa kommer polisen att få bättre förutsättningar att identifiera föraren, säger Anders Wiman.

Arbetet med att byta ut fartkamerorna är tänkt att påbörjas i april och ska genomföras under maximalt tre år. Trafikverkets ambition är att alla 1 100 kameror successivt ska bytas ut och att systemet under nästa år också ska byggas ut med ytterligare 200 fartkameror.