Fordon

Ny radar ska se okända flygplan

Foto: Vladimir Drozdin / Alamy
Radartornet i Bällsta i Stockholm, som ser ut som det LFV nu renoverar i Småland. Foto: Holger Ellgaard

Nära 50 oidentifierade flygplan har upptäckts i svenskt luftrum de senaste två åren. En ombyggd militär radaranläggning i Småland ska ge LFV bättre koll.

Publicerad

De senaste två åren har LFV (tidigare Luftfartsverket) vid 49 tillfällen rapporterat om okända flygplan i det svenska luftrummet, som har flugit utan påslagen transponder. Det gör att flygplanet inte upptäcks med LFV:s radarsystem, som enbart består av sekundärradar. På måndagen togs första spadtaget för att renovera en primärradar som Försvarsmakten tidigare har använt, men som togs ur bruk 2015.

– LFV har bara använt sekundärradar. Samtidigt vet vi att det har varit flera flygningar med flygplan utan transpondrar. Vi vill kunna se även dem, så det här blir ett komplement för LFV, säger Per Fröberg, pressansvarig LFV.

En primärradar använder radiovågor, och upptäcker alla föremål som radiovågorna studsar emot eftersom de skickar tillbaka ett eko.

Den anläggning som nu ska renoveras ligger i Vissefjärda i Emmaboda kommun, Småland. Radarn byggdes av Försvarsmakten 1972, och har varit en del av ett nätverk av likadana torn över landet. LFV presenterar inga bilder på anläggningen, eftersom den fortfarande är ett militärt skyddsobjekt, men den ser ut som det kända radartornet i Bällsta i västra Stockholm, kallat "golfbollen".

Radarn kommer att ha en räckvidd över södra Sverige och ut i Östersjön över Gotland. De rapporterade transponderfira flygningarna har till största delen inträffat i södra Östersjön. Informationen från Vissefjärda ska tas emot och hanteras av LFV:s flygkontrollcentral i Malmö.

Kommer det att gå att se även andra farkoster utan transpondrar, drönare till exempel?

– Nej, de flyger så pass lågt. Den här radarn täcker ett högre luftrum, säger Per Fröberg, men vill inte specificera vilken del av luftrummet.

– Den täcker de behov vi har, säger han.

För 55 miljoner kronor ska radartekniken bytas ut, en ny kupol byggas och själva byggnaden rustas upp. Den nya anläggningen ska tas i bruk 2019.

Läs mer:

Enligt Per Fröberg har de 49 rapporterna om okända flygplan inte inneburit någon fara för övrig luftfart.

– Det är tillåtet för viss militär trafik och statsflyg att flyga utan påslagen transponder, enligt internationella flygregler. Så de bryter inte mot några regler. Men vi vill ha koll på dem, säger Per Fröberg.

Primärradar och sekundärradar

Primärradar skickar ut radiosignaler från en roterande antenn. De studsar mot både fasta och rörliga föremål, och skickar ekon tillbaka. Föremålen avtecknar sig på radarskärmen utifrån storlek. Med en upprepad sekvens av ekon kan ett föremåls hastighet avgöras.

Sekundärradar bygger på ett system med avsändare på en radaranläggning, och en svarsmottagare, transponder, i till exempel ett flygplan. Transpondern ger information om destination, kurs, fart och identitet. Finns ingen transponder kan sekundärradarn inte upptäcka föremålet/flygplanet.