Fordon

Nu granskas nya signalsystemet ERTMS

Dagens signalsystem ATC, som använder ljussignaler för att informera förare, ska bytas ut mot det europeiska ERTMS. Bild från Hallsberg. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / IBL Bildbyrå
Dagens signalsystem ATC, som använder ljussignaler för att informera förare, ska bytas ut mot det europeiska ERTMS. Bild från Hallsberg. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / IBL Bildbyrå
Botniabanan var först i Sverige med det nya signalsystemet ERTMS. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT
Botniabanan var först i Sverige med det nya signalsystemet ERTMS. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Det nya digitala signalsystemet för järnvägen väntas kosta över 30 miljarder kronor. Nu startar Riksrevisionen en granskning.

Publicerad

2035 ska signalsystemet för hela den svenska järnvägen ha bytts ut till den nya europeiska standarden ERTMS. Men i Sverige har ERTMS fått mycket kritik, främst från järnvägsbranschen.

Nu har Riksrevisionen inlett en granskning av införandet.

– Det här är en satsning som kostar mycket pengar, och vi granskar hur statens resurser används, säger Erik Trollius, effektivitetsrevisor på Riksrevisionen.

Granskningen ska främst titta på två saker.

– Den ena är om Trafikverket har tagit fram och redovisat det underlag som krävs för en effektiv planering, till exempel kostnadsberäkningar och en samhällsekonomisk bedömning. Den andra är planeringen av projektet, säger Erik Trollius.

Det har tagits fram två olika samhällsekonomiska kalkyler för ERTMS, 2013 och 2017, som skiljer sig åt mycket. Riksrevisionens granskning ska vara klar sommaren 2018.

Varför gör ni granskningen just nu?

– Vi har varit medvetna om frågan länge och haft den på kartan sedan 2010-2011, när vi gjorde en granskning av Botniabanan. Det är en lång införandetid för ERTMS, och då kan vi inte vänta tills allt är klart, men vi kan inte gå in för tidigt heller, säger Erik Trollius.

Först i Sverige med ERTMS var Botniabanan, som invigdes 2010. Riksrevisionen granskade projektet 2011. Granskningen landade i kritik mot regeringen och Trafikverket för att järnvägen blivit både dyrare och mindre effektiv än planerat.

Trafikverkets arbete med utrullningen av ERTMS påverkas inte av Riksrevisionens arbete, säger projektchef Anders Åkeson.

– Det kommer inte att förändra vår planering. Vi är positiva till granskningen. ERTMS är en lång och stor förändring, och det här blir en granskning väldigt mycket av det som har varit, säger Anders Åkeson.

Den samhällsekonomiska kalkyl som gjordes klart i år visar på stora vinster med det nya signalsystemet, enligt honom.

– Den pekar på att det finns en tydlig nytta med att införa ERTMS, och ju tidigare desto bättre. Den kalkyl som gjordes 2013 innehåller mer en tro på tekniken än verklighet när det gäller ökad kapacitet i Sverige.

I Sverige kommer ERTMS inte att innebära någon stor ökning av kapaciteten på järnvägen, enligt Ander Åkeson.

– På ett europeiskt plan ger ERTMS en kapacitetshöjning. Men i Sverige är dagens signalsystem redan så trimmat. Det som ERTMS ger är däremot väsentligt bättre tillgänglighet. Man kommer ytterst sällan behöva höra ordet signalfel, säger Anders Åkeson.

I vår väntas riksdagen ta beslut om den nya nationella planen för transportsystemet, som sträcker sig fram till 2029. I planen ingår att ERTMS då ska ha införts på stora delar av det svenska järnvägsnätet.

Näringslivets Transportråd, som representerar industrin och handelns intresse i godstrafiken, är i sitt remissvar mycket kritisk till planen för ERTMS. Transportrådet vill att satsningen ska granskas av regeringens nya expertgrupp för digitala investeringar, för att belysa ”teknik, ekonomi, funktionalitet, tidsplan” i projektet. Man vill också att införandet skjuts upp.

Sverige och övriga länder i EU har förbundit sig till att införa ERTMS på stambanorna senast 2030. Det ska i Sverige ersätta ATC-systemet, som utvecklades på 1970-talet, och bygger på ljussignaler utmed järnvägen. ERTMS ska underlätta för järnvägstrafik som går över gränserna, och är tänkt att leda till färre störningar.

En kritik mot ERTMS är att det krävs stora investeringar i bland annat lok som blir kostsam för tågföretagen. Det är möjligt att söka bidrag för investeringen som kan täcka en del av kostnaden, men kan ändå handla om miljonbelopp per lok.

En annan kritik är att signalsystemet har haft mycket driftstörningar på det sträckor där den har införts. Det har bland annat handlat om teknik från olika tillverkare på Botniabanan och Haparandabanan som inte har varit kompatibla.

– Vi hade problem i början. Men nu har vi i stort sett inga fel i signalsystemet, säger Anders Åkeson.

2021 ska nästa stora installation ske i Sverige. Då ska Malmbanan få ERTMS. Trafikverket har gjort en film om projektet, som visar vad som ska ske.

I Ny Teknik har debatten om ERTMS förts i flera år, på den här söksidan går det att hitta debattartiklarna.

Nytt europeiskt signalsystem

ERTMS står för European Rail Traffic Management System.

ERTMS består av två delar: radiosystemet GSM-R och ETCS (European Train Control System) som är den utrustning som finns ombord och i marken.

Dagens ATC-system bygger på optiska signaler, det vill säga grönt eller rött ljus, till föraren. Systemet kan också bromsa tåget om det kör för fort.

I Sverige ska Malmbanan byggas ut med start 2021. Sedan följer Södra stambanan med start 2023.

ERTMS ska vara infört i sin helhet i Sverige 2035.

Källa: Trafikverket